Slutreplik: Ibland får man nöja sig med lite mindre
I en replik har några företrädare för naturvårdsintresset synpunkter på min text angående ekots rapportering om att skogar nära fjällen huggs ner i rekordfart. Författarna beskriver de aktuella skogarna som Europas Amazonas. Ett epitet som miljörörelsen gärna tar till i debatten, det skriver Anders Petterson, Västerbottens allmänningsförbund.
Af Anders Pettersson
Näringspolitisk talesperson Västerbottens allmänningsförbund
Det är en definition som haltar betänkligt. I dessa naturligt karga nordliga skogar precis på gränsen av den enorma taigans utbredning finns inte på långa vägar den diversitet som återfinns i tropiska skogar. Dessutom innehåller den svenska fjällskogen mycket få endemiska arter, det vill säga i princip varenda art som kan hittas där kan återfinnas på annat håll. För den som vill rädda arter globalt är därför fjällskogen fel plats.
Därmed inte sagt att det saknas naturvärden i fjällskogarna. Här är skogarna generellt mindre huggningspåverkade än i övriga Sverige och det finns fortfarande större sammanhängande områden med naturskog där ekologiska processer i alla fall till viss del är intakta.
Flygande inventering
Det utpekade området har därmed, åtminstone partiellt, kvaliteter som är unika sett ur ett europeiskt perspektiv. Av den anledningen har omfattande områden redan ett skydd och andelen skog som undantas brukande ökar i rask takt genom nya reservatsbildningar och genom att avverkningstillstånd nekas. Troligen ligger den verkliga andelen som inte är föremål för skogsbruk på runt 80 procent i dag om vi enbart pratar om den fjällnära skogen.
I ett så stort område som det som togs upp som reservatsförslag i den förra skogsutredningen finns förstås stor variation av brukandehistorik och naturvärden. Det var inte heller fråga om någon särskilt djuplodande inventering som låg bakom de underlag som Naturvårdsverket levererade in till utredningen. Inventeringen skedde på kort tid, mestadels med helikopter.
Ibland får man inte som man vill
Att det under fyra år skett avverkningar i mindre omfattning i hela detta stora område är inte så konstigt. Man kan nog också vara rätt säker på att de delar som huggits är de med de lägsta naturvärdeskvalitéerna. Mycket troligt låg det mesta utanför den egentliga fjällnära skogen. Hade de legat ovanför fjällnära gräns hade sådant som haft högre naturvärden nekats avverkningstillstånd eftersom Skogsstyrelsen fältbesöker 100 procent av alla tillståndsansökningar. Att avverkningarna varit koncentrerade till de södra delarna av fjällkedjan är heller inte förvånande då skogarna där har en intensivare brukandehistoria.
I bland får man ju inte helt som man vill. Förslaget om att bilda ett nytt stort reservat i anslutning till de befintliga i fjällområdet ogillades av Sveriges riksdag. Då får man respektera demokratin och vara nöjd med lite mindre. Av det område som skogsutredningen föreslog kommer väsentliga delar att inte brukas ändå. Min gissning ligger på runt 400 000 hektar av de runt 525 000 som föreslagits.
Det är väl inte så illa? Särskilt om det sannolikt är så att den mindre del som huggs också är sådant som bidrar med minst naturvårdsnytta. Att ge lite frihet till de människor som vill bruka sin skog har väl också ett värde? Särskilt om deras aktivitet knappast skadar helheten. Måhända kan det dessutom bli aktuellt med en del alternativt brukande i detta område framgent?
Låt inte fler svenskar dö av smutsig luft från trafiken
Dags att agera i artskyddsfrågan, regeringen
