Skogs-gd: ”Olyckligt om det inte blir något av Skogsutredningen”

Av Johanna Alskog | 27 april 2021 kl. 3:00 | Skriv ut

Majoriteten av förslagen i Skogsutredningen är bra, enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist som hoppas att politikerna inte missar chansen. ”Här finns saker att hämta, det är ett tillfälle att lösa ut svåra frågor.” säger han.

Remissrundan för Skogsutredningen löper ut i slutet av veckan. Skogsstyrelsen har redan lämnat in sitt (38 sidor) långa yttrande till miljödepartementet. Och det är inte så att myndigheten saknar synpunkter och invändningar på skogsutredarens Agneta Ögrens förslag, men som helhet är det en bra utredning och bra förslag. Det betonar generaldirektör Herman Sundqvist.

– Om det inte blir någonting av Skogsutredningens förslag, vore det väldigt olyckligt, säger han.

Politiken har under en lång period skjutit skogsfrågorna framför sig. Det är en bild som Herman Sundqvist delar med Skogsutredningen.

– Om inte de uppsatta målen går ihop med resurser och satsningar, kräver det att man antingen reviderar målen eller tillför de medel som behövs. Gör man inte det blir det bekymmersamt i längden, det är därför vi har den intensiva debatt kring skogen som vi har i dag, säger Herman Sundqvist som anser att det är dags att de folkvalda ”pekar ut en tydlig väg”.

– Nu finns en reell möjlighet att med stöd av utredningen, göra något väldigt bra. Här finns saker att hämta, det är ett tillfälle att lösa ut svåra frågor.

Fjällnära skogen ett exempel

Ett tydligt exempel där politik och regelverk i dag inte sitter ihop är den fjällnära skogen, enligt Herman Sundqvist. Inte minst gäller det ersättningsfrågan för de markägare som blir nekade avverkning. Utredningen föreslår att staten ska skydda ett 100 mil långt bälte av fjällnära skog – till en uppskattad kostnad av cirka 14 miljarder kronor.

Förslaget har mött både mothugg och hurrarop. Skogsstyrelsen välkomnar förslaget och skriver i sitt remissyttrande att det är ”samhällsekonomiskt väl motiverat” samt att det ”svarar mot omvärldens krav och syn på hållbarhet”.

– Det man måste titta på är vilket värde den fjällnära skogen besitter ur andra aspekter än skogsbruksvärdet. För skogsbruk är det inte jättevärdefullt på nationell nivå. Men diskuterar man frågan på ett lokalt och regionalt plan, då är det en helt annan sak. Den här bedömningen vi gör, den är på nationell nivå, säger Herman Sundqvist.

Tror inte på nationell samordnare

På ett av förslagen från Skogsutredningen väljer Skogsstyrelsen att lägga fram ett motförslag. Idén om en nationell samordnare för det nationella skogsprogrammet skulle inte vara en tillräcklig åtgärd för att bidra till en ökad samsyn om skogens användning, tror myndigheten. Istället vill Skogsstyrelsen se en parlamentarisk skogs- och miljöberedning.

– Det bästa är om politiken tydligt kliver in på det här området, som på alla andra områden. Då är det politiken som gör de avdömningar som behövs och som löser ut målkonflikterna, säger Herman Sundqvist.

Nej tack till Miljömålsberedningen

Men att använda sig att den sittande Miljömålsberedningen vore inte en klok idé, anser han.

– Det handlar ju om mer än miljömål, det är skogsbruks- och miljöfrågorna tillsammans, inte att man ska köra miljöfrågorna för sig. Skogspolitiken har jämställda mål, därför behövs helheten.

En grundläggande svaghet med det nationella skogsprogrammet är just att helheten saknas, eftersom skogsprogrammet inte har tillräckligt stöd från miljöpolitiken, skriver Skogsstyrelsens i sitt yttrande.

– Nationella skogsprogrammet har inte fått luft under vingarna. Det är den politiska avdömningen som har saknats. Det är ju inte direkt så att de politiska företrädarna för skog och miljö har stått sida vid sida och sagt att ”så här ska vi göra” säger Herman Sundqvist och tillägger:

– Det händer mer på den regionala nivå än på den nationella nivån inom skogsprogrammet.

En av uppgifterna där en parlamentarisk skogs- och miljöberedning vore bäst lämpad är Skogsutredningens förslag om att sätta upp ett mål för ökad hållbar tillväxt i skogen. Herman Sundqvist konstaterar att det finns en risk i att det låter som en femårsplan, men att det är skillnad på hur mycket skogen växer och på hur mycket skogsråvara som produceras.

– Det finns ett värde i att ha konkreta målsättningar om vad vi vill med skogen. Politiken behöver ha en uppfattning om skogens betydelse, då är det också lättare att göra konsekvensanalyser. Att inte ha en uppfattning, det är konstigt, säger han.

Motståndare till gallring

Det finns ett avsnitt i Skogsutredningen där Skogsstyrelsen säger tvärnej – med en rad av motargument. Det gäller förslaget om att gallra i det så kallade nyckelbiotopsregistret.

”Det är mycket viktigt att den information som samlats in, vägts samman och klassificerats inte går förlorad, eftersom registret som upprättats och underhållits sedan 1993 även bedömts utgöra en av de viktigare kunskapsbaserna inom svensk naturvård.” skriver Skogsstyrelsen i yttrandet.

Att gallra ut uppgifter om nyckelbiotoper vore misshushållning med skattemedel, enligt myndigheten. Dessutom skulle gallringen strida mot samtliga mål i arkivlagen och därtill vore det förvaltningsrättsligt tveksamt att gallra allmänna handlingar.

– Skogsutredningen gör sin bedömning. Vi delar inte den uppfattningen, säger Herman Sundqvist.

Ser risker med ekoparksidé

Skogsstyrelsens är också tveksam till förslaget att ombilda fyra av Sveaskogs ekoparker till nationalparker. Herman Sundqvist säger att det finns en risk att det tränger undan skyddet av mer skyddsvärda områden i södra Sverige.

– Dessutom måste man fråga sig vilket budskap det sänder till andra aktörer. Det är ju en svår signal, det är inte självklart ett positivt incitament för fler vällovliga initiativ av enskilda aktörer, säger han.

Men invändningarna till trots, viktigast är att utredningen resulterar i verkstad.

– Det vore väldigt olyckligt om det inte resulterade i politiska ställningstaganden kring många av de här många svåra frågorna. Det vore helt förödande, säger Herman Sundqvist.

Beslutskedja: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

Regeringen har tillsatt en utredning.