EU-ministern hoppas på att skapa breda klimatallianser

Frågan om samarbetet mellan Tidöpartierna inom de frågor som relaterar till EU-politiken fortsätter att vara omdebatterad. Under den EU-politiska partiledardebatten i riksdagen var frågan uppe i flera omgångar och buden från de olika företrädarna för regeringssamarbetet varierade.

Sverigedemokraterna ska enligt Tidöavtalet informeras i alla ärenden, men behöver inte vara med och bilda majoritet i politikområdena utanför samarbetsområdena. Men exakt var den gränsdragningen går, det är inte EU-minister Jessika Roswall helt klar över när Altinget når henne i veckan.

Den övergripande ingången är att söka breda kompromisser.   

– Jag tänker att jag har arbetat i EU-nämnden i flera år och har samarbetat med alla partier. Och min ambition är även att göra det framgent och hitta breda lösningar. Det gäller i synnerhet under ordförandeskapet, där jag tror att Sverige gagnas av att vi jobbar gemensamt brett, säger Roswall till Altinget och fortsätter:

– Sedan har vi Tidöavtalet där det finns olika delar där det står att dessa fyra partier ska samarbeta och så finns det andra delar som inte ingår. Exakt hur det kommer att ske, det vet jag inte exakt. Men jag ser ju redan nu att det fungerar. Jag och Martin Kinnunen (SD:s ledamot i nämnden reds.anm.) har jobbat länge tillsammans och det har fungerat bra. Jag känner mig trygg i det.

Ett av samarbetsprojekten i Tidöavtalet rör klimat- och energifrågor. Men samtidigt anser SD:s ledamot i EU-nämnden och även klimatpolitisk talesperson, Martin Kinnunen, att det är regeringens ansvar att leverera politik i linje med klimatmålen.

Med tanke på hur ofta ni talar om vikten av att använda EU-gemensamma styrmedel på området för att nå just de målen – kommer ni söka stöd i de här frågorna hos andra partier? 

– Det finns ju olika delar i de sju samarbetsprojekten. Men för min del och i de frågor jag kommer att behandla, så är det min uppfattning att vi kommer att fullfölja och söka ett brett stöd i alla frågor. Det inkluderar alla partier i Sveriges riksdag. Men det är klart att det är regeringens ansvar att se till att det breda stödet finns, säger Roswall till Altinget.

Men när SD säger att de inte behöver leverera politik för att nå de målen, måste ni då söka majoritet någon annanstans?

– Regeringen arbetar utifrån målen och det kommer vi då att försöka lösa så mycket som möjligt på EU-nivå. Då gäller det att samla stöd för det brett.

Kan ni gå emot Sverigedemokraterna och söka mandat hos andra utan att det skapar interna problem i samarbetet?

– Jag ser det som att regeringens alla företrädare behöver ha goda relationer med framför allt de fyra samarbetspartierna. Vi har fått en gemensam uppgift att lösa samhällsproblemen. Det samarbetet fungerar väl, tycker jag. Vi vet att det är vår uppgift, säger Roswall och fortsätter:

– För min del som har upparbetat en god relation med Martin Kinnunen under flera år så känner jag att förtroendet finns där för hur vi ska arbeta framåt. Men det står ju också klart att vi ska se till att ha ett brett stöd, och då behöver jag prata även med andra partier i riksdagen, säger den tidigare vice EU-nämndsordföranden.{{toplink}}

Klarar de balansgången?

Det har även lyfts fram farhågor i Bryssel rörande den nya regeringens möjligheter att agera "opartisk förhandlare", samtidigt som de ska respektera stödpartiets åsikter. Bland annat då  Sverigedemokraterna inte deltog i samarbetet när prioriteringarna inför ordförandeskapet sattes i riksdagen i våras. 

– Ja. Så här, jag skulle säga att när den förra regeringen presenterade de fem prioriteringarna som det svenska ordförandeskapet hade i våras, då var det väldigt stor samsyn bland riksdagspartierna generellt, och även där en diskussion om att ordförandeskapet förväntas vara en opartisk förhandlare och driva saker framåt. Det kommer jag att försöka att fullfölja, svarar Roswall.

Det finns en oro i andra länder för hur en regering med stöd från SD kommer sköta EU-politiken. Har du märkt av den alls?

– Nej. Det känner jag inte till. Min ambition, och det har också statsministern varit tydlig med, är att vi har en hög ambition när det gäller att flytta fram våra positioner. Så det stämmer inte alls.

Ju tidigare desto bättre i skogspolitiken

Ett av de sakpolitiska områden där Sverige kommer att hamna i hetluften under våren rör de skogsrelaterade sakpolitiska förslagen.

Bland förhandlare hos lagstiftarna finns det en uttrycklig oro för att det svenska ordförandeskapet exempelvis inte ska kunna hålla sig neutral när det bland annat kommer till förhandlingen om avskogningsförordningen, på grund av den kritiska linje som antagits nationellt till förslaget tidigare.

Skogsstyrelsens Herman Sundqvist och flera andra företrädare har samtidigt pekat på att den svenska linjen till EU:s politik som påverkar skogsbruket inte varit fruktbar.

EU-ministern anser dock inte att det behövs en förändring av strategin, utan att den nya regeringens prioriteringar inför EU-arbetet kommer att förändra förutsättningarna. 

– Jag skulle säga så här: Svensk skog är ju väldigt viktig och den ser vi till även i andra forum att värna, i alla de akter som det påverkar. Men jag har varit kritisk i min tidigare roll till att man kommit in i processen för sent och därmed också haft svårare att påverkare. Min ambition är att komma in tidigare i EU-processen. Det gäller alla områden, även skogsfrågor. Jag tror att det spelar roll och är görligt. Det är en av mina målsättningar med mitt uppdrag. Så att vi kan värna svenska viktiga frågor. 

jacob@altinget.se