Landsbygdsministern vill bromsa skydd av värdefulla skogar
Mer till bredband, laddstolpar och fortsatt dieselsubvention till skogs- och lantbruket. Det är budgetens viktigaste landsbygdssatsningar, enligt Peter Kullgren (KD). Vad gäller de minskade anslagen till skydd av värdefull skog och natur säger han att det är dags att bromsa takten i avsättningarna.
Vad är det viktigaste på landsbygdsområdet i budgetpropositionen?
– En viktig del är den fortsatta skattenedsättningen på lantbruksdieseln. Det är viktigt för livsmedelsproduktionen och för skogsbruket. En annan del är bredbandssatsningen, men också den stora satsningen på laddstolpar.
Vilka är utmaningarna?
– Det är ett ganska komplicerat ekonomiskt läge. Vi är på väg in i en lågkonjunktur, vi har inflationen. Det är en svår balansgång.
Ni drar ner på anslagen för skydd av värdefull skog och natur. Varför det?
– Det är en tuff ekonomisk tid. Då gäller det att prioritera hårt. Samtidigt så har vi skyddat mycket skog i Sverige under en tid. Det är viktigt att gå från att skydda mer skog till att vårda det vi redan har skyddat.
– Grundinställningen är att man ska vara helt överens, mellan markägare och stat, om vad som ska skyddas. Inte sätta av mer och mer skog mot deras, markägarnas, vilja.
Du säger att man ska vårda det som redan är skyddat, men regeringen drar ju ner även på anslaget till åtgärder för värdefull natur. Hur går det ihop?
– Det viktiga här är att inte fortsätta sätta av mer och mer, utan försöka bromsa den utvecklingen, och på sikt gå mot att ta hand om det vi har skyddat.
Hade ni dragit ner på anslagen till skydd av natur även om den ekonomiska situationen sett annorlunda ut?
– Vi vill ha ett läge där man är mer överens om den skog vi ska skydda. Det har varit en kraftfull utveckling av skog som skyddats. Den vill vi bromsa något.
Hur ser du risken för att markägare i reservatsprocesser hamnar i kläm och får vänta länge på utbetalningar från staten, på grund av anslagsminskningarna?
– Vi får väl hoppas om vi har ett läge där mindre areal ska skyddas, att det inte ska uppstå.
Men reservatsprocesser kan sträcka sig över flera år. Naturvårdsverket har varnat för en kösituation, utifrån antalet ärenden som är igång. Hur ser du på risken att markägare hamnar i kläm?
– Det är inte ambitionen. Ser vi att det uppstår, så får vi laga efter det läget.
Vad betyder det?
– Det betyder precis det. Vi får följa det och vi ser om myndigheterna flaggar upp för det.
Vid årsskiftet inleds en ny period i EU:s jordbrukspolitik. Förra omgången drabbades lantbrukare av långa väntetider för utbetalningar och omfattande regelkrångel. Vad gör ni för att det inte ska bli en liknande situation?
– Jag är medveten om det. Det har dragits lärdomar och myndigheterna har väldigt tydliga ambitioner att processen ska ske på ett bra sätt. Förhoppningsvis ska vi inte hamna i ett sådant läge igen.
I Tidöavtalet har ni utlovat en särskild viltmyndighet, vilket upprepas i budgetpropositionen. Men bland andra LRF tycker en översyn av jaktlagen är än mer angelägen. Ska ni göra en sådan?
– Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om det i mars. Vi håller nu på att gå igenom alla tillkännagivanden som riksdagen gjorde till den förra regeringen. Samarbetspartierna är överens om att göra en översyn av lagen. Det är inte en motsats till en myndighet. Vi kommer att återkomma om det.
{{toplink}}
Niinistö oroas för svagt omställningstryck i kolsänkelag
Osäkert om alla som rusade för att köpa miljöbil får bonus
