Nya verktyg i fokus för att krisförbereda jordbruket

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) fick i veckan stå till svars i riksdagens miljö- och jordbruksutskott för de insatser som regeringen har gjort för att hjälpa lantbrukare till följd av sommarens extremväder. Oppositionen riktade bland annat kritik mot regeringen för att inte ha förankrat sina åtgärder hos den, då det kan leda till osäkerhet vid ett regeringsskifte.

– Ska man verkligen mena allvar med att man bryr sig om näringen, då skulle de ha fått det här på plats tillsammans med oss, så att utfallet blir säkert oavsett resultatet i valet, säger Moderaternas Maria Malmer Stenergard till Altinget.

Sven-Erik Bucht menade dock att åtgärderna på sammanlagt 1,22 miljarder kronor (se faktaruta) fick brett stöd från miljö- och jordbruksutskottets ledamöter vid sammanträdet. Paketet, som framför allt omfattar utökade bidrag inom ramarna för EU:s statstödsregler, ska delas ut senast i december lyder löftet från Bucht.

Men ingen av åtgärderna är tänkt att också ha en långsiktigt krisberedande effekt, för att också göra lantbruket mer redo vid nästa kris, säger ministern till Altinget.

– Nej, så är det inte. Nu behöver de akut stöd för att överleva. Men det långsiktiga är det som vi nu ska dra igång med.

"Beredskapskontrakt" i pipeline

Ministern har lämnat uppdrag till bland andra Jordbruksverket att sondera vilka möjliga åtgärder som kan vara aktuella på lång sikt. Samtidigt förbereder ministern sig för att samla in fler förslag under hösten, i det fall han får sitta kvar på stolen efter valet.

Samtidigt pågår ett liknande arbete även på annat håll i Myndighetssverige och den 1 januari är det tänkt att flera konkreta åtgärder ska läggas fram.

– Vi har sedan i februari arbetat tillsammans med myndigheter och andra involverade parter för att ta fram åtgärder för att göra jordbruket mer motståndskraftigt samtidigt som det hjälper oss på vägen mot att nå våra miljökvalitetsmål, säger Michael Åhlman, projektledare vid Naturvårdsverket, till Altinget.

Det som Naturvårdsverket skissar på är bland annat så kallade beredskapskontrakt och beredskapslivsmedelsproduktion, vilka båda innebär att näringsidkare skulle få stöd för att ställa om till en mindre fossilberoende och motståndskraftig livsmedelsproduktion.

– Det skulle exempelvis kunna ske genom att en traktor görs redo via stöd för att drivas helt biobaserat, samtidigt som lantbrukaren får stöd för att kunna producera eget bränsle, för att i fall av en kris kunna användas till också fler ändamål, fortsätter Michael Åhlman.

Förslagen är fortfarande på arbetsmaterialstadiet, men har redan rönt positiv respons.

– Det finns såklart en massa praktiska frågor som behöver lösas ut för att detta ska kunna bli genomförbart, och det är dem som vi nu arbetar fram svar på, säger Michael Åhlman.

Sänkt dieselskatt eller ej?

I det akuta läge som råder just nu, där Lantbrukarnas riksförbund, LRF, beräknar att branschen går miste om uppskattningsvis sju till tio miljarder kronor, så anses det inte finnas många fler åtgärder att tillgå, som inte innebär att man stöter på patrull på EU-nivå.
Delar av oppositionen anser att dieselskatten ska sänkas, för att minska kostnaderna för ansträngda lantbrukare. Moderaterna är ett av partierna bakom förslaget.

– I realiteten så är svenska jordbruket otroligt beroende av dieseln. Så får det inte fortsätta vara, så klart. Så samtidigt som vi då vill göra det här för att öka likviditeten på kort sikt, så måste vi jobba för omställning långsiktigt, säger Maria Malmer Stenergard till Altinget.

Redan i dag så uppges omkring 24 procent av jordbrukets arbetsmaskiner gå på icke-fossila drivmedel, enligt en utredning från Naturvårdsverket. Maria Malmer Stenergard menar dock att det finns begränsningar för hur mycket biodrivmedel som kan få plats i tanken, och anser därför att det inte finns någon åtgärd som är lika enkel och rättvis, samtidigt som den inte riskerar att trassla in sig i statsstödsregler.

– Det är vår absoluta bedömning. Men är det någon som kan hitta en bättre modell, så är vi absolut öppna för samtal.

Hon får stöd av den näringspolitiska enhetschefen Tomas Bertilsson på LRF.

– Men om man skulle sänka skatten så är det såklart också viktigt att man gör det tillsammans med åtgärder som utökar och stödjer inblandningen av biodrivmedel, så att det inte blir orättvist. Vi behöver verkligen både och, säger han.

Liberalerna är dock av en annan åsikt.

– Det gäller att se det här på kort och lång sikt. Även om det är enkelt att ta till den åtgärden, så tillhör inte dieselskattesubventioner framtiden, säger Lars Tysklind till Altinget.
Partiet ställer sig annars bakom regeringens krispaket, men vill på lång sikt också arbeta med grön skatteväxling för att sänka kostnaderna på arbete för arbetsgivarna.

– Det gynnar ju naturligtvis jordbruksföretagen också, säger Tysklind.

jacob@altinget.se