Tidöframfart bromsas av kärnkraftsgnissel – så går det för Tidöavtalet

Hur går det egentligen för Tidöpartiernas energi- och klimatarbete? Mycket är påbörjat, men av Altingets genomgång framgår det också att flera tunga frågor återstår när partierna snart ska se över samarbetet.

Enligt Tidöavtalets portalskrivningar är det snart dags för avstämning av regeringssamarbetet, efter det att höstens budgetpromenad är genomförd.

Altinget har följt upp punkterna som rör energi-, miljö- och klimatpolitiken i avtalet, och kan konstatera att arbetet i en majoritet av fallen kommit i gång under Tidösamarbetets första år. (Se lista längre ned.)

Samtidigt återstår fortfarande en hel del och det finns också ett antal punkter där statusen är otydlig. Det gäller bland annat en av de mest enande frågorna partierna emellan innan valet, där åsikterna om utfallet nu går isär.

Grus i maskineriet

För där en ljusare framtid för kärnkraften pekades ut som en av de mest samlande prioriteringarna partierna emellan, så visar det sig ändå vara svårt att genomföra reformerna i praktiken.

Det anser i alla fall Sverigedemokraternas miljö- och klimatpolitiska talesperson, Martin Kinnunen, som tar Vattenfall som ett exempel:

– Det går inte att komma runt att Vattenfalls vägval och vad de gör är väldigt centralt för vad som händer med kärnkraft i Sverige. Där är vi inte riktigt övertygade om att allt står helt rätt till, säger Kinnunen till Altinget.

Sverigedemokraterna har varit i öppen konflikt med regeringen om återstarten av Ringhals reaktorer och direktiv om ny kärnkraft.

Hur regeringen ska styra de statliga bolagen pekas ut som en känslig fråga.

– Rent allmänt är det en fråga hur man ska styra de statliga bolagen, där Sverige har gått ganska långt mot att de ska styra sig själva, på något sätt. Frågan är då om man inte ska använda sitt aktiva ägande av bolagen och använda dem strategiskt och styra dem på något sätt? Annars kan man ju sälja av dem, säger Martin Kinnunen.

{{toplink}}

Stillastående

Även i andra kärnkraftsrelaterade frågor står Tidöpartierna och trampar, exempelvis när det gäller införandet av ett snabbspår.

– Det är ju komplext det där. För sedan måste man titta på vilken effekt snabbspåren får på andra ärenden. Vad jag kan se finns det inget färdigt där, säger Kinnunen, vars parti har varit skeptiskt inställt till idén om snabbspår.

{{toplink}}

Kristdemokraternas energipolitiska talesperson Camilla Brodin anser tvärtom att just det energipolitiska samarbetet är en enande punkt mellan partierna. Hon pekar bland annat på reformerna för att underlätta för ny kärnkraft på andra platser än i dag.

– Det som varit lyckosamt inom mitt gebit är att här var vi överens i mycket från början redan innan avtalet. Så här tror jag inte att de stora knäckfrågorna ligger, överhuvudtaget. Utan här handlar det om att få till resurser för att liksom kunna omhänderta alla dessa utredningar, säger hon till Altinget.

”Effektivaste sedan Reinfeldt I”

Både Brodin och Kinnunen är samtidigt nöjda med hur arbetet har strukturerats och tagits framåt under Tidöavtalets första period.

– Vi har en regering som har tillsatt historiskt sett väldigt många utredningar, under väldigt kort tid. Detta just för att man ska kunna genomföra det under mandatperioden, säger Brodin som är av uppfattningen att man får gå långt tillbaka i tiden för att hitta exempel på en lika effektiv reformagenda.

– Om man pratar med politiskt obundna personer på Regeringskansliet så kan man egentligen gå tillbaka till första regeringen Reinfeldt där det skedde senast, säger hon.

Men hon ser också att förväntningarna är högt ställda.

– Jag tycker att vi har kommit förvånansvärt långt, och det har också varit väldigt angeläget. Men vad medborgare uppfattar och förväntar sig när man går till val, är att det ibland ska hända efter dag ett.

Även Martin Kinnunen tycker att det har varit ett effektivt arbete.

– Jag vet att allt i Tidö följs upp. Det är ingenting som man bara har struntat i, säger Martin Kinnunen och tillägger:

– Det är väl vissa saker som man kanske kan ha utrett, men sedan är man inte överens om hur man ska gå vidare, eller inte. Ringhalsreaktorerna är till exempel en fråga där man inte överens om vilken slutsats man ska dra och varför man gör det.

Han fortsätter:

– Men i allmänhet så pågår det något arbete och ofta har vi kommit så långt att det kan bli frågan om att vi inte gör såsom Tidö säger, utan vi gör något annat.

Ett uppdaterat Tidöavtal

Om det blir aktuellt med ett så kallat ”Tidö 2.0” återstår att se.

Sett till de oavklarade punkterna inom energi-, klimat- och miljöpolitiken, så återstår det fortsatt en hel del arbete.

Samtidigt är det just kring kärnkraften som det kan bli aktuellt med nya punkter i avtalet, det säger i alla fall chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli Gustav Gellerbrant i ett uttalande till Omni.

– Nu när vi arbetat i styrgrupperna i ett antal månader och kommit längre i de interna processerna är det väl inte omöjligt att vi preciserar vägen till ny kärnkraft ytterligare, säger Gustav Gellerbrant.

Beslutskedja: Ny kärnkraft i Sverige - ett andra steg

15/12
2022
29/8
2023
2/11
2023
2/11
2023
23/11
2023
29/11
2023
11/3
2024
30/12
2024

,

Forrige artikel Slottner avvaktar med miljökrav i upphandling – norsk modell övertygar inte heller direkt Slottner avvaktar med miljökrav i upphandling – norsk modell övertygar inte heller direkt Næste artikel Sametinget får förlängt för att analysera samebyars organisation Sametinget får förlängt för att analysera samebyars organisation
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.