Utredning om jakt- och fiskerätt ökar spänningar mellan samer och jägare

Spänningarna har ökat mellan bland andra jägare och samer sedan den parlamentariska Renmarkskommittén började arbeta. Utredningen är en av de svåraste som en regering har tillsatt, enligt en av ledamöterna. Ordförande Eric M. Runesson kallar uppdraget komplext. "Man kan inte få det svårare än så här." säger han.

På fredag har Renmarkskommittén sammanträde. Det är en utredning som regeringen tillsatte under förra året och vars varje rörelse bevakas mycket noga från flera håll. I uppdraget ingår att se över samebyarnas rätt att förvalta jakt och fiske ovanför odlingsgränsen, en fråga kopplad till Girjas-domen som är mycket laddad. De som Altinget har talat med vittnar alla om att temperaturen har gått upp väsentligt sedan utredningen började arbeta.

– Det står klart att spänningarna har höjts. Flera olika parter känner oro för utvecklingen: Samer, jägare, markägare, fiskare och ortsbefolkning, säger Isak From (S), ledamot i kommittén.

Kommitténs ordförande, justitierådet Eric M. Runesson, värjer sig något inför ordvalet ”spänningar” och föredrar att använda ”intressemotsättningar”, något som han påpekar har funnits jättelänge. Han är inte överraskad över att tonläget nu skärpts. Enligt honom är huvudorsaken att frågan rör konkurrens om en begränsad resurs, bruksrätten till renmarkerna.

– Att det finns skarpa och omfattande intressemotsättningar var jag beredd på. Det i sin tur leder till debatt och en debatt vill man vinna. På så sätt skiljer sig en debatt från diskussion. I debatten finns stora inslag av osaklighet, säger han och fortsätter:

– Min strategi är att försöka vända frestelsen till debatt och styra det till diskussion. Det är lätt att man fokuserar på sin position och på vad man kräver. Det blir en viljekamp istället för fokus på behov. Men det här är ganska självklart egentligen, det är inget man får Nobelpris för.

”Same, same but different”

Anders Erling Fjällås är politiker för Samelandspartiet och vice ordförande för Svenska samernas riksförbund. Han ingår i utredningens sakkunniggrupp. Han tror att den stora oron till viss del kan komma att visa sig obefogad.

– Det är laddade frågor och en hel del blir berörda. Med det sagt, det måste inte bli så väsentligt enorma förändringar jämfört med dagens situation. Same, same but different, om man säger så, säger han.

Turbulens efter läckor

Läckta dokument från utredningens expertgrupp har skapat viss turbulens, inte minst ett utkast om att samebyarnas rätt att förvalta jakten inte bara skulle omfatta småvilt, det vill säga älgjakten. Det här har Svensk jakt rapporterat om.

Sekretariatet har ingen möjlighet att stoppa expertgruppen från att dela underlag, men det har lett till något förändrade rutiner, enligt huvudsekreterare  Lisa Englund Krafft. Helt enkelt att underlagen släpps i ett senare skede.

– Jag kan inte hindra det eller komma med pekpinnar. Det enda är att be alla som är med att respektera en arbetsprocess, säger Eric M Runesson och fortsätter:

– Det som sekretariatet lämnar till expertgruppen är diskussionsunderlag. Sprids det innan det har kvalitetssäkrats, så skapar det onödig oro. Det är bra om vi först kan ha den processen och sedan gå ut brett. Det är en tajmingfråga.

Moderaternas ledamot Mattias Karlsson säger att det uppstått situationer där ledamöterna hamnat i ett informationsunderläge, när underlag spridits innan hela kommittén sett dem. Isak From säger att det har försvårat arbetet. 

– Kommittén behöver ges förutsättningar att jobba. Annars kommer det bli svårt. Det här är svårt nog ändå. Men tonläget är väldigt högt, säger han.

Jägare ville inte träffa sameledamöterna

Renmarkskommittén reste till Kiruna i februari för möten med flera berörda grupper. Men bland jägarna fanns det representanter som endast ville ha möte med riksdagspartiernas ledamöter, det vill säga inte med sakkunniggruppen som framför allt består av personer med samisk anknytning. Jägarna fick sin vilja igenom, vilken Svensk jakt har skrivit om.

– Det handlar om ren och skär rädsla. Flera av oss har varit med om kränkningar, hot och anklagelser om att vara både rasister och aktivister när vi stått upp för hur vi valt att leva våra liv, sade Jägareförbundet Norrbottens ordförande Birgitta Isaksson till Svensk jakt.

Anders Erling Fjällås säger att han blev lite förvånad över kravet, då ingen i sakkunniggruppen är från det aktuella området.

– Vi anser att det är viktigt att så många som möjligt kommer till tals i utredningen. Nu hade jägarna de här fördomarna mot de samiska representanterna, då måste de få ha det och ändå komma till tals, säger han om beslutet att tillmötesgå jägarna.

Eric M. Runesson hoppas få till ett möte längre fram där alla möts. Isak From säger att alla var överens om att det är olyckligt när man inte vågar och orkar mötas.

– Man får respektera att de inte kände att de kunde var lika öppna om de inte träffade oss enskilt. För mig var det ingen stor fråga, säger Mattias Karlsson.

Skulle samma krav upprepas, då kommer sannolikt sakkunniggruppen inte gå med på det, tror Anders Erling Fjällås. Efter att ha läst protokollet anser han att det fanns saker som sades där, som skulle ha bemötts vid sittande bord.

M: En av de svåraste utredningarna någonsin

Utredningen ska lämna ett delbetänkande i november för den del av uppdraget som ska klarlägga vilka delar av de statliga markerna där samebyarna har ensamrätt att upplåta jakt och fiske samt om jakträtten omfattar mer än småvilt. Flera år senare, maj år 2025, ska kommittén lämna över sitt slutbetänkande. Här ingår bland annat en översyn av hur samebyar är organiserade samt den – mycket känsliga – frågan om även samer som inte är medlem i en sameby ska omfattas av jakt- och fiskerätten.

– Det här är bland de svåraste utredningarna som en regering har satt igång. Det är känsliga frågor och det är många konfliktytor, säger Mattias Karlsson.

Eric M. Runesson säger sig inte ha en såpass bra överblick av statliga utredningar genom tiderna att han kan avgöra det, men han håller med om att det är komplext, både juridiskt och sakligt. Samtidigt är det ett uppdrag som är så intressant att det inte gick att tacka nej till, enligt honom.

– Drar man i en fråga i ena änden, så påverkar man i den andra. Allt hänger ihop och ovanpå det har man den juridiska komplexiteten. Man kan nog inte få det svårare än så, säger han.

 Riksdagen riktade i juni ett tillkännagivande till regeringen om att Renmarkskommitténs direktiv ska kompletteras. Förslaget ska ta hänsyn till samers rätt, men också beakta lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov av att jaga och fiska.

– Regeringen vill inte ändra direktiven, det är ganska tydligt. Samtidigt är det svårt för dem att inte tillgodose riksdagsmajoriteten, säger Mattias Karlsson.

Det finns också synpunkter på såväl upplägget, med de frågor som placerats i delbetänkandet, och tiden utredningen har på sig.

Riksdagsval stökar till det

Eric M. Runesson säger att regeringen eventuellt inte tänkte på hur riksdagsvalet kan påverkar utredningsarbetet. Valrörelsen kommer att vara intensiv ungefär samtidigt som förhandlingarna inför delbetänkandet kan börja brännas. Dessutom kan valet innebära att kommitténs sammansättning ändras. Siktet är ändå inställt på att ro delbetänkandet i hamn.

– Ambitionen är att sätta det här i november, säger han.

{{toplink}}

Beslutskedja: En ny renskötsellagstiftning – det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske

8/10
2020
3/5
2021
20/5
2021
27/5
2021
14/9
2021
2/11
2021
17/11
2021
6/4
2022
12/5
2022
21/6
2022
23/8
2022
22/11
2022
30/1
2023
23/5
2023
23/8
2023
31/8
2023
5/9
2023
10/6
2024
11/6
2024
20/5
2025

Forrige artikel Regeringens vindkraftsförslag kan få svårt att passera riksdagen Regeringens vindkraftsförslag kan få svårt att passera riksdagen Næste artikel M om importstopp: Vi bedriver inte symbolpolitik M om importstopp: Vi bedriver inte symbolpolitik
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.