Professorerna: Kopiera inte den norska lagen om juridiskt kön

Af Anne Robberstad och Marit Halvorsen
Professor emerita vid juridiska fakulteten på universitetet i Oslo respektive professor vid juridiska fakulteten på Oslo universitet

Förslaget att anta en ny könstillhörighetslag som i ökad utsträckning bygger på självidentifikation behandlas nu i riksdagens socialutskott. Moderaterna och Liberalerna pekar på att liknande lagändringar har gjorts i Norge och Danmark utan några negativa konsekvenser.

Den norska ”lov om endring av juridisk kjønn” går ut på att den som har fyllt 16 år kan få ändrat personnummer genom en digital ansökan till skattekontoret. Det aktuella svenska förslaget liknar den norska lagen, men har ett tilläggsvillkor: det ska kunna antas att personen som vill ändra juridiskt kön kommer att leva i den nya könsidentiteten ”under överskådlig tid”. Enligt förslaget kommer det också krävas ett läkarintyg, men intyget ska in sin tur baseras just på sökarens självuppfattning.

Okunskap och juridiskt kaos

Den norska lagens har inte utvärderats. Vi vet väldigt lite om vad som händer i praktiken till exempel där det gäller könsseparerade rum. Många tror att lagen ger biologiska män tillgång till kvinnors omklädningsrum, men detta är en fråga som regleras av diskrimineringslagen, där byte av juridiskt kön är ett argument for att det föreligger diskriminering. Lagen kolliderar med en rad andra lagar och föreskrifter som rätten till privatliv, personlig integritet eller religionsfrihet. Det gäller till exempel kroppsvisitering av misstänkta som enligt norsk lag ska utföras av någon av samma kön, uppenbarligen avses biologiskt kön.

Även om den norska lagen inte har utvärderats så finns exempel på när den har haft negativa effekter. Ett känt fall handlar om en man som bytte juridiskt kön till kvinna för att komma in på en prestigefull utbildning där intaget skedde genom könskvotering. Efter att ha antagits till utbildningen bytte han återigen kön till man. Det kan ifrågasättas om detta var en form av bruk eller missbruk av lagen? Alla lagar blir använda till andra syften än de är menade till, av folk som ser en möjlighet till det. Antalet biologiska män eller sexualförbrytare som är placerade på norska kvinnofängelser är okänt. Detta beslutas konkret av fängelsemyndigheten. Flera män som dömts för sexbrott mot barn, har hävdat att de känner sig som kvinnor. Om de placeras i kvinnofängelser, skall vi då kalla det bruk eller missbruk av lagen?

När det gäller kvinnors omklädningsrum, är vi hänvisade till enstaka fall som omtalas i pressen eller går att urskilja i det juridiska systemet. Ett exempel rör en person som hade bytt juridiskt kön till kvinna och som klagade till vår motsvarighet till Diskrimineringsombudsamnnen (DO) för att en kvinna, som upplevt personen som hotfull, hade ifrågasatt att denna var i damernas omklädningsrum. Personen producerade senare dataspelet ”Terfenstein”, där spelaren kan skjuta feminister med maskingevär.

Dåligt förslag

Den norska ”lov om endring av juridisk kjønn” är den mest extrema i världen. Den infördes utan att möjliga negativa konsekvenser alls berörts. Under processen men att ta fram en ny könstillhörighetslag i Sverige har en rad problem uppmärksammats, men vid samtliga tillfällen har man valt fel väg. Vår uppmaning till svenska politiker är att avsätta mer tid för att utreda hur en ny könstillhörighetslag skulle kunna se ut och vad detta skulle kunna innebära i olika typfall. Om lagen införs i sin nuvarande form är vår bedömning att verkningarna i vissa fall kan bli än mer långtgående än i Norge.

debatt@altinget.se