Nya kommissionen: Uppdragen, styrkorna och svagheterna

Vilka är de 26 européer som utöver von der Leyen kommer att utgöra EU-kommissionen de kommande fem åren – om de godkänns vid de kommande utfrågningarna i Europaparlamentet? Altingets Rikke Albrechtsen och Thomas Lauritzen ger dig en översikt av de föreslagna kommissionärernas bakgrund och analyserar deras individuella styrkor och svagheter.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (65), Tyskland

Partigrupp: EPP

Tyskan har fått förnyat mandat efter att ha lett kommissionen från 2019 till 2024. Von der Leyen är född i Bryssel och talar förutom sitt modersmål även flytande engelska och franska. Hon växte upp i en politisk familj, där fadern var premiärminister i den nordvästra delstaten Niedersachsen. Hon är utbildad läkare och har innehaft ministerposter i Angela Merkels regeringar, först som minister för familjefrågor (2005), sedan som socialminister (2009) och slutligen försvarsminister (2013).

Styrkor: Ursula von der Leyen har under sin första period som ordförande fått de europeiska regeringschefernas respekt för sitt starka och synliga ledarskap under allvarliga kriser som coronapandemin och kriget i Ukraina. Hon anses också vara en skicklig kommunikatör. 

Svagheter: Ursula von der Leyens toppstyrda ledarskapsstil har kritiserats och skapat frustration i kommissionen. I Europaparlamentet kommer hon behöva gå en svår balansgång mellan sin egen konservativa partigrupp och vänstern, vars röster hon också behöver.  

Utrikeschef Kaja Kallas (42), Estland

Partigrupp: Renew

Kaja Kallas är utbildad jurist och tidigare ledamot av Europaparlamentet mellan åren 2014–2018. 2021 blev Kallas sitt lands första kvinnliga premiärminister. Hennes far, Siim Kallas, var också premiärminister 2002 och senare EU-kommissionär. Hennes mamma och mormor deporterades till Sibirien under den sovjetiska regimen, vilket bidragit till Kaja Kallas kritiska inställning gentemot Ryssland. Hon var en av de första som beskrev Putins attack mot Ukraina som en attack mot hela Europa.

Styrkor: Kaja Kallas är känd och respekterad som en skarp debattör och orädd kritiker av Putins anfallskrig mot Ukraina. Hennes politiska förslag har vid flera tillfällen legat till grund för viktiga EU-beslut om till exempel gemensam upphandling av ammunition. Hon har också föreslagit att EU:s försvarsindustri ska finansieras genom gemensamma lån. 

Svagheter: Kritiker befarar att Kallas hårda linje mot Ryssland kan gå för långt och att det kommer att vara hennes enda fokus i kommissionen. Som EU:s utrikeschef ska hon också bidra till att utforma EU:s politik gentemot andra viktiga delar av världen där hennes ståndpunkter inte är lika välkända. Det gäller till exempel Mellanöstern, Afrika och Sydamerika.

Vice ordförande för välstånd och industristrategi: Stéphane Séjourné (39), Frankrike

Partigrupp: Renew

Bakgrund: Séjourné  togs i sista minuten in från posten som Frankrikes utrikes- och Europaminister till rollen som kommissionärskandidat, efter att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hade en allvarlig meningsskiljaktighet med den sittande franska kommissionären Thierry Breton.

Även om Séjourné i ungdomen kliven ín i det franska socialistpartiet ses han som en lojal väpnare till den franske presidenten. Han var Emmanuel Macrons rådgivare redan innan Macron lanserade sitt parti En Marche 2016. Senare blev han partiets toppkandidat i valet till Europaparlamentet 2019. Från 2021 var han ledare för den liberala partigruppen Renew tills han togs hem för att bli minister minister i januari 2024.

Han var gift med en annan Macron-profil, den tidigare franske premiärministern Gabriel Attal, i fem år.

Styrkor: Som Europaminister och tidigare EU-parlamentariker har han med sig omfattande EU-kunskap och ett bra nätverk. Han är omtyckt bland sina gamla gruppkamrater. 

Svagheter: Séjourné anses nästan lite för trevlig, diplomatisk och diskret. Detta står i skarp kontrast till Thierry Breton, som han ersätter, som sågs som en tungviktare och en pitbullterrier. Dessutom är hans engelska inte flashig. 

Vice ordförande för sammanhållning och reformer: Raffaele Fitto (55), Italien

Partigrupp: ECR

Italiens premiärminister Giorgia Meloni vill göra sin EU-minister till kommissionär. Raffaele Fitto är tidigare ordförande för det regionala rådet i Apulien i södra Italien och har erfarenhet av regional, nationell och europeisk politik. Han har varit medlem i flera olika partier, från Kristdemokraterna till Forza Italia och nu Melonis Fratelli d'Italia. Fitto har tidigare varit minister för regionalpolitik i en av Berlusconis regeringar. Han har även varit ledamot av Europaparlamentet vid två tillfällen. Till skillnad från sitt eget parti är Fitto positivt inställd till det europeiska samarbetet.

Styrkor: Raffaele Fitto är ingen nybörjare när det gäller EU. Han har goda kunskaper om EU:s sammanhållningspolitik och Italiens återhämtningsplaner. Från sin tid i Forza Italia är hans relationer till parlamentets stora konservativa grupp, EPP, goda.  

Svagheter: Andra partier i Europaparlamentet kan provoceras av att en nationalist får ett viktigt jobb i kommissionen. Dessa kan gräva i gamla korruptionsfall från Apulien som Fitto dömdes för. Trots att han vid ett senare skede frikändes från anklagelserna förföljs han av de gamla fallen som kan komma att användas mot honom under sin tid som kommissionär.

Vice ordförande för teknologisk säkerhet, självständighet och demokrati: Henna Virkkunen (52), Finland

Partigrupp: EPP

Virkkunen är en ansedd finländsk politiker som har varit ledamot i Europaparlamentet sedan 2014. Hon har särskilt utmärkt sig i utskottet för industrifrågor, utrikesfrågor och energi när det gäller lagstiftning. Som ung studerade Henna Virkkunen filosofi och journalistik på universitetet, och hon inledde sin karriär först som journalist och sedan som kommunikationsrådgivare. Hon blev sedan politiker, vilket ledde till poster som utbildningsminister, minister för offentlig förvaltning och transportminister.

Styrkor: Långdistanslöparen Henna Virkkunen har sprungit ett dubbelmaraton, och som politiker är hon också en seriös, uthållig och skicklig slitvarg. Hon är känd för att sätta sig in mycket noggrant i de frågor hon hanterar. 

Svagheter: Virkkunen är allt annat än populist. Baksidan av det kan vara att hon inte bryr sig lika mycket om det genomslag som en politiker också behöver. Hon har också ett rykte om sig att tappa tålamodet med människor som, enligt henne, ställer dumma frågor.

Vice ordförande för ren och konkurrenskraftig omvandling: Teresa Ribera (55), Spanien

Partigrupp: S&D

Spaniens vice premiärminister och minister för grön omställning ses som en av de tunga kommissionärerna. Hon blev känd i Bryssel för sin aktiva roll under förra årets spanska EU-ordförandeskap, där hon sågs som en skicklig och effektiv förhandlare på energi- och klimatområdet.

Den utbildade advokaten har mer än 20 års erfarenhet av olika roller inom den spanska centralförvaltningen, med särskilt fokus på kampen mot klimatförändringar. Hon har också varit chef för den ansedda gröna, franska tankesmedjan IDDRI.

Styrkor: Hon är erfaren och respekterad för sitt gröna engagemang och har bland annat gjort bra ifrån sig på FN:s klimatmöten. Samtidigt ses hon som den enda riktigt tunga socialdemokraten i den nya EU-kommissionen. Detta om man räknar bort slovakiske Maroš Šefčovič, som kommer från ett parti som Socialdemokraterna har skickat ut i kylan. 

Svagheter: Parlamentets största grupp, EPP, är nervösa över hennes starka gröna ställningstaganden. De är inte heller förtjusta i hennes motstånd mot kärnkraft. Samtidigt har hon kritiserat sin nya chef, Ursula von der Leyens, gröna linje. 

Vice ordförande för färdigheter och förberedelser: Roxana Mînzatu (44), Rumänien

Partigrupp: S&D

Som ny ledamot efter valet till Europaparlament i juni har Roxana Mînzatu knappt funnit sig till rätta i Bryssel. Även om hon är ny i EU:s huvudstad står hon nära den europeiska politiken. Hon har en magisterexamen i europeisk integration och arbetade med EU-program tills hon blev statssekreterare för EU-medel 2015, och senare minister för samma område. Som student tog hon steget in i lokalpolitiken för de rumänska socialdemokraterna och har senare även suttit som riksdagsledamot för partiet.

Styrkor: Hon har gedigna EU-kunskaper i bagaget, särskilt när det gäller att förvalta EU:s regionala ekonomi och stödprogram.

Svagheter: Mînzatu är inte en särskilt tung kandidat och är inte ens sin egen regerings förstahandsval. Hennes EU-kollega Victor Negrescu skulle egentligen bli landets kandidat, men pressen från kommissionens ordförande att få in fler kvinnor ledde till att Mînzatu valdes.

Miljö, vatten och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi: Jessika Roswall (51), Sverige

Partigrupp: EPP

Roswall är utbildad jurist och arbetade som advokat inom straffrätt och familjerätt innan hon valdes till riksdagsledamot för Moderaterna 2010. Hon har framför allt arbetat med konsumentfrågor och varit vice ordförande i riksdagens EU-nämnd under två år. Roswall är född i Uppsala och dotter till en lärare och en jurist. Efter valet 2022 utsågs hon till Europaminister och kort därefter ledde hon det svenska EU-ordförandeskapet, som pågick under första halvåret av 2023.

Styrkor: Som Europaminister hade Roswall en central roll under det svenska ordförandeskapet där hon snabbt byggde upp ett brett nätverk både i Bryssel och i medlemsländerna.

Svagheter: Hon ses som lite av en politisk lättviktare. Till skillnad från många andra kommissionärer har hon inte en stark profil på något område, vilket kan vara en nackdel när hon frågas ut av parlamentet. Den svenska regeringens val av Sverigedemokraterna som stödparti kan också vara en nagel i ögat på en del borgerliga och vänsterorienterade parlamentariker. {{toplink}}

Internationellt samarbete och migration: Magnus Brunner (52), Österrike

Partigrupp: EPP

Som Österrikes finansminister sedan 2021 och ledamot av landets parlament i 15 år är Magnus Brunner känd som en finanspolitisk konservativ som förespråkar åtstramningar. Före sin politiska karriär hade Brunner flera ledande befattningar inom den österrikiska energisektorn, och han har också varit politisk direktör för den österrikiska handelskammaren (WKO). Han har en juristexamen från universitetet i Innsbruck och från King's College London.

Styrkor: Brunner kommer från en tung ministerpost i hemlandet och tillhör Österrikes konservativa parti ÖVP, en del av EPP-familjen, som är Europas största partigrupp och Ursula von der Leyens egna. Brunner är en erfaren politiker som anses vara en säker hand.  

Svagheter: Brunner förväntades snarare få en av de ekonomiska posterna i den nya kommissionen. Sydeuropeiska länder kan vara skeptiska till att se honom ansvara för migration och gränskontroll, områden där Österrike är restriktivt.

Krishantering och jämlikhet: Hadja Lahbib (54), Belgien

Partigrupp:  Renew

Den före detta TV-journalisten och programledaren Lahbib kastades in i spelet i sista minuten och klev in i stället för den nuvarande belgiska kommissionären Didier Reynders. Hadja Lahbib är ett välkänt ansikte i sitt hemland, men hon gick med i det liberala partiet MR först när hon blev utrikesminister 2022. Lahbib är dotter till algeriska invandrare och har en examen som journalist från Université Libre de Bruxelles (ULB). Hon spelade en nyckelroll i det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionen, som just har avslutats.

Styrkor: Hadja Lahbib är en god kommunikatör. Hon är den enda kandidaten till kommissionär från en invandrarfamilj.

Svagheter: Till skillnad från andra kandidater har Lahbib begränsade erfarenheter av politik på högsta nivå. En del anser dessutom att hon inte skötte rollen som utrikesminister under Belgiens EU-ordförandeskap särskilt väl. Belgiska medier beskriver Lahbib som en ”klumpig” minister som har haft svårt att hitta balansen i förhållande till Mellanöstern och Ukraina.

Energi och bostäder: Dan Jørgensen (49), Danmark

Partigrupp: S&D

Före detta ledamot av Europaparlamentet (2004–2013), där han var vice ordförande i parlamentets miljöutskott och en stark förespråkare för konsument- och djurskydd. Jørgensen var livsmedelsminister i Helle Thorning-Schmidts regering mellan 2013–2015, klimat-, energi- och försörjningsminister i Mette Frederiksens första regering 2019–2022 och sedan dess minister för utvecklingssamarbete och global klimatpolitik i den nuvarande koalitionsregeringen. Dan Jørgensen är känd som klimatets man.

Styrkor: Tydlig kompetens och lång politisk erfarenhet, inte minst inom det klimat- och energipolitiska området där Jørgensen varit djupt involverad i FN:s internationella klimatförhandlingar. Han är en god kommunikatör, har ett brett internationellt nätverk och lång erfarenhet i Europaparlamentet, som ska godkänna den nya kommissionen.

Svagheter: Trots bred erfarenhet kommer Dan Jørgensen inte att betraktas som en lika ”tongivande” politiker som sin föregångare Margrethe Vestager, som innan hon blev kommissionär innehade positionen som vice statsminister. Dessutom är vänstern inte så starka i den nya kommissionen, som kommer att vara mycket borgerlig och konservativ.  

Internationella partnerskap: Jozef Síkela (57), Tjeckien

Partigrupp: Obunden

Även om Síkela är partipolitiskt obunden är han industri- och handelsminister i Petr Fialas nationalkonservativa regering. Tidigare har Síkela varit finans- och affärsman och bland annat chef för en privat investmentbank. Som minister under det tjeckiska EU-ordförandeskapet 2022, gjorde han sig känd för att vara mycket handlingskraftig och energisk. Under tiden ledde han ett antal rådsmöten om Europas energikris.

Styrkor: Många diplomater från andra medlemsländer var imponerade av Síkelas uthållighet under energikrisen, där han dök upp iklädd en tröja med texten ”Jag kommer att sammankalla så många möten i energirådet som behövs”. Bland annat lyckades man sluta avtal om samordnade energibesparingar och gaspriser.  

Svagheter: Jozef Síkela hamnade i konflikt med EU-kommissionen och Ursula von der Leyen om hur taket för EU:s gaspriser ska hanteras. Han har därför inte ett särskilt gott förhållande till kommissionens ordförande. Den tjeckiska regeringen är nationellt konservativ och uppfattas inte som särskilt progressiv när det gäller den gröna omställningen. 

Klimat och ren tillväxt: Wopke Hoekstra (48), Nederländerna

Partigrupp: EPP

Wopke Hoekstra, tidigare utrikesminister, vice premiärminister och finansminister togs in för att ersätta socialdemokraten Frans Timmermans som klimatkommissionär förra året. Detta skapade en hel del skepsis, för med ett förflutet i oljebolaget Shell och den multinationella managementkonsultfirman McKinsey hade han inte direkt en särskilt grön profil. Sedan dess har Hoekstra fått respekt bland annat som EU:s chefsförhandlare vid FN:s internationella klimatkonferens COP28 i Dubai.

Styrkor: Den två meter långa, sportintresserade amatörkickboxaren Wopke Hoekstra anses vara en erfaren politiker som kan hantera tunga uppgifter och lösa komplicerade problem. ”Jag känner mig mer som en chef än en professionell politiker”, har han sagt. 

Svagheter: Inom vänstern och i södra Europa finns en misstro mot holländaren. En del ser honom fortfarande som oljeindustrins man. Andra minns hur han som finansminister starkt antydde att de sydeuropeiska euroländerna själva var skyldiga till krisen efter pandemin.  

Transporter och turism: Apostolos Tzitzikostas (45), Grekland

Partigrupp: EPP

Guvernör i regionen Mellersta Makedonien och tidigare ordförande för Europeiska unionens regionkommitté, som består av lokala och regionala folkvalda företrädare från de 27 medlemsstaterna. Tzitzikostas har en internationell examen från Georgetown University i Washington, och före sin politiska karriär grundade han ett mejeriföretag nära Thessaloniki. Han har tidigare suttit i det grekiska parlamentet för det konservativa partiet Ny Demokrati, där han anses vara en representant för partiets högerflygel. Han har också starka band till den ortodoxa kyrkan.

Styrkor: Tzitzikostas är en erfaren politiker som kan EU:s regionalpolitik. Han är relativt ung och anses vara en god kommunikatör. Hans kandidatur föreslås av Greklands regeringschef Kyriákos Mitsotákis, som är en av Ursula von der Leyens främsta anhängare i Europas konservativa partifamilj, EPP. 

Svagheter: Kritiker ser guvernören som en förklädd högerextremist. Tzitzikostas är en hårdför invandrarkritiker och har orsakat en skandal genom att bjuda in det nynazistiska partiet Gyllene gryning till en officiell parad. Han var också motståndare till det diplomatiska avtalet som 2018 löste en flera decennier lång namntvist med grannlandet Nordmakedonien. 

Hälsa och djurskydd: Olivér Várhelyi (52), Ungern

Partigrupp: Partilös

Den juristutbildade diplomaten Várhelyi fick tas in från sidlinjen 2019 när Europaparlamentet vägrade godkänna den ursprungliga ungerska kandidaten, den tidigare justitieministern László Trócsányi. Parlamentet betraktade Trócsányi som delvis ansvarig för att Viktor Orbán har undergrävt rättsstatsprincipen i Ungern. I stället gick uppdraget som kommissionär till landets dåvarande EU-ambassadör, Olivér Várhelyi, som redan hade rykte om sig att vara både mycket intelligent och mycket oförskämd.

Styrkor: Várhelyi beskrivs som en effektiv och mycket begåvad teknokrat som kan EU-systemet mycket väl. Han är i stånd till att sätta sig in i stora och komplicerade frågor, och i teknisk bemärkelse har han för det mesta skött utvidgningsfrågorna korrekt.  

Svagheter: Även om Várhelyi officiellt är partilös ses han i hög grad som Orbáns man i Bryssel. Han tillkännagav ett stopp för allt EU-bistånd till palestinierna efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året, även om det inte var EU-kommissionens ståndpunkt. Ungraren har ett rykte om sig att vara hänsynslös och aggressiv, och en gång kallade han till och med ledamöter av Europaparlamentet för "idioter". 

Frågor om Medelhavet: Dubravka Šuica (67), Kroatien

Partigrupp: EPP

Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografisk utveckling vill fortsätta på samma spår. Šuica var gymnasielärare och rektor i 20 år innan hon blev både parlamentsledamot och borgmästare i sin hemstad Dubrovnik. Hon blev sedan ledamot av Europaparlamentet under åren 2013 till 2019. Där var hon känd som en förespråkare för laglig invandring som lösning på Europas demografiska utmaningar.

Styrkor: Kroaten ses som en erfaren, pålitlig och relativt diskret kommissionär som Ursula von der Leyen gärna behåller i kommissionen. Šuica har inte gjort något större väsen av sig under sin första mandatperiod som kommissionär.     

Svagheter: Under sitt förhör inför förra mandatperioden fick Šuica frågan om varför hon, som före detta lärare, har så mycket pengar. Förutom en förmögenhet på mer än 56 miljoner svenska kronor äger hon tre hus och två lägenheter i Kroatien, en stuga i Bosnien, en yacht och tre bilar. Hon pekar själv på ett arv, men kan inte riktigt bevisa det. Detta har lett till korruptionsutredningar i hemlandet. 

Finansiella frågor och investeringar: Maria Luís Albuquerque (56), Portugal

Partigrupp: EPP

Finansexperten Albuquerque arbetade under ett antal år som teknokrat och topptjänsteman innan hon 2011 blev statssekreterare för ekonomi- och finansfrågor i den portugisiska regeringen. Några år senare befordrades hon till finansminister och spelade en central roll i att få Portugals statsbudget på rätt spår igen efter eurokrisen. Sedan 2015 har hon arbetat inom den privata finanssektorn, senast för den stora amerikanska investmentbanken Morgan Stanley.

Styrkor: Uppfattas som diskret, pragmatisk och bra på att kommunicera – även på engelska. Stor kompetens inom det finansiella området där hon har lång erfarenhet både som politiker och från den privata finansvärlden. Å andra sidan kommer förmodligen vissa att anklaga henne för att vara i fickan på de stora multinationella företagen.  

Svagheter: Hennes roll som en av dem som drev igenom åtstramningar under finanskrisen kan förfölja henne under utfrågningarna. Samma sak kan sägas om hennes roll i statens försäljning av det nationella flygbolaget TAP. Det skedde under hennes tid som finansminister och den portugisiska finansmyndigheten har påpekat oegentligheter kring affären.

Försvar och rymd: Andrius Kubilius (67), Litauen

Partigrupp: EPP

Den litauiska kandidaten har tyngd både historiskt och erfarenhetsmässigt. Efter att ha varit aktiv i Litauens självständighetsrörelse gav sig fysikern Kubilius in i politiken och blev premiärminister två gånger: 1999–2000 och 2008–2012. Han har varit ledamot i Europaparlamentet sedan 2019, där han har varit särskilt aktiv i utskottet för utrikesfrågor. Litauern har spelat en ledande roll i parlamentets förbindelser med Ryssland, som han är mycket kritisk till.

Styrkor: Litauerns omfattande erfarenhet och förmåga att förklara de viktigaste internationella och säkerhetspolitiska frågorna respekteras i Europaparlamentet. 

Svagheter: Liksom Estlands Kaja Kallas och andra baltiska politiker är Kubilius känd för en envis och omedgörlig hållning gentemot Ryssland. Även i den nuvarande situationen, där få människor försvarar Putin, kan kritiken mot Ryssland vara för hård för vissa.

Fiske och hav: Costas Kadis (57), Cypern

Partigrupp: partilös

Den cypriotiska kandidaten har en doktorsexamen i biologi. Han har varit både hälsominister, utbildningsminister och nu senast jordbruksminister. Under årens lopp har Kadis också haft akademiska positioner vid olika universitet och offentliga institutioner, som expert på biologisk mångfald och hållbar utveckling. I dag är han dekan och chef för fakulteten för hälsovetenskap vid Frederick University i Nicosia.

Styrkor: Det som särskiljer Kadis är hans vetenskapliga förhållningssätt och hans omfattande akademiska kunskap om miljö, hållbarhet och jordbruk. Han kommer att vara en skicklig tekniker att ha med vid kommissionens bord i många frågor. 

Svagheter: Baksidan av cypriotens akademiska bakgrund är att han kan vara svår att placera politiskt. Han har inte heller någon särskild erfarenhet av EU.

Demokrati och rättvisa: Michael McGrath (48 år), Irland

Partigrupp: Renew

McGrath kommer närmast från jobbet som irländsk finansminister. Som 23-åring gav han sig in i lokalpolitiken hemma i Cork i sydvästra Irland och valdes in i det irländska parlamentet 2007 där han tillhör den konservativa falangen av det redan ganska konservativa partiet, Fianna Fáil. Han har bakgrund som revisor och är känd som en man som tror på att pengar måste vara under kontroll.

McGrath kommer från en enkel familj med en hemmavarande mamma och en pappa som gick på sjukpension och dog när McGrath var 17 år. Han är själv pappa till sju barn, som han inte tänker flytta till Bryssel om han får jobbet.

Styrkor: Genom sitt jobb som finansminister känner han både EU:s ministerråd och Europasamarbetet inifrån. Han beskrivs som närmast teknokratisk, detaljorienterad och bra på siffror. Han förväntades därför snarare få en av de finansiella posterna inom kommissionen. 

Svagheter: Hans irländska partikamrater i Europaparlamentet röstade emot von der Leyen som EU-kommissionens ordförande. De anser att hon är för vänligt inställd till Israel och att det kan vara till nackdel för McGrath. Dessutom är han abortmotståndare, vilket kan ställa till problem för honom bland EU-parlamentariker på vänsterkanten.

Ekonomi och produktivitet: Valdis Dombrovskis (53), Lettland

Partigrupp: EPP

Dombrovskis ses som en konservativ tungviktare. Han kom till EU-kommissionen 2014 från jobbet som Lettlands premiärminister, där han ledde tre regeringar. I den senaste EU-kommissionen har han suttit som en av tre vice ordföranden under Ursula von der Leyen.

Den tidigare finansministern är utbildad fysiker och har varit fokuserad på siffror i sin politiska karriär. Under både sin första och andra mandatperiod i Europeiska kommissionen har han ansvarat för ekonomiska områden. Under de senaste åren har han även haft den viktiga posten som handelskommissionär.

Styrkor: Gedigen, erfaren och respekterad. Han är också före detta ledamot av Europaparlamentet, vilket alltid ger lite av en fördel. 

Svagheter: Det är inte alltid så roligt med Dombrovskis, som inte är en stor kommunikatör och därför snabbt kan sin publik.

Handel och ekonomisk säkerhet: Maroš Šefčovič (58), Slovakien

Partigrupp: partilös/socialdemokrat

Šefčovič är kommissionens veteran med sina 15 års erfarenhet. Han är tidigare diplomat och var Slovakiens ambassadör i EU mellan 2004 och 2009. Han har sakta men säkert stigit i graderna och tjänstgjort som energikommissionär och vice ordförande med ansvar för institutionella frågor och nu senast den gröna omställningen. Under de senaste åren har han också haft EU:s ömtåliga relation med britterna på sitt bord.

Styrkor: Han är en säker hand och en bra problemlösare som hade kunnat sättas in på de flesta ställen. Därför ses han som Ursula von der Leyens erfarna och flexibla allt-i-allo.  

Svagheter: Hans koppling till det slovakiska regeringspartiet, SMER, kan bli ett hinder i parlamentets utfrågningar. Han har stängts av från den socialdemokratiska gruppen i parlamentet för att ha ingått regeringsbildning med högernationalister. Dessutom ses partiets kontroversiella ställningstaganden om Ukraina, migranter, sexuella minoriteter och antikorruptionsstrategier som mycket problematiska. 

Budget och offentlig administration: Piotr Serafin (50), Polen

Partigrupp: partipolitiskt obunden

Piotr Serafin är en sann EU-insider och ett välkänt ansikte i Bryssel. Han har varit biträdande kanslichef hos den polske kommissionären Janusz Lewandowski, EU-statssekreterare och därefter Europeiska rådets ordförande Donald Tusks högra hand från 2014 till 2019.

Den högt uppsatta tjänstemannen och diplomaten, som är utbildad jurist och ekonom, har varit landets ambassadör i EU sedan regeringsskiftet i Polen förra året. Han började sin karriär med mer än tio år på myndigheten som ansvarade för att ta Polen från ett kandidatland till en fullvärdig medlem av EU.

Styrkor: Piotr Serafin är bland de mest EU-kunniga i Polen. Hans långa erfarenhet i Bryssel har gett honom respekt och erkännande i EU:s institutioner, där han ses som en kunnig och skicklig förhandlare. 

Svagheter: Serafin måste nu gå från att vara mannen bakom politikern till att själv kliva in i rampljuset. Han har själv aldrig blivit vald av folket.

Jordbruk: Christophe Hansen (42), Luxemburg

Partigrupp: EPP

Christophe Hansen kommer direkt från Europaparlamentet, där han har varit ledamot sedan 2018. Han kommer från en lantbrukarfamilj. Både hans pappa och bror är jordbrukare, och hans kusin Martine Hansen är Luxemburgs jordbruksminister. Han sticker inte under stol med att jobbet som jordbrukskommissionär var hans drömjobb.

Hansen började sin europeiska karriär som assistent i Europaparlamentet 2007 och har senare haft roller inom Luxemburgs EU-representation och som EU-rådgivare innan han gick in i politiken. Här har hans fokus legat på internationell handel och miljö och jordbruk, vilket går i linje med det faktum att han har en magisterexamen i miljövetenskap.

Styrkor: Han har gjort sig bra i parlamentet och ses som en pragmatiker som kan agera brobyggare mellan sin egen konservativa bas och de mer grönsinnade krafterna på vänsterkanten. 

Svagheter: De europeiska socialdemokraterna har i månader försökt pressa Luxemburgs regering till att låta deras partikollega och sittande EU-kommissionär Nicolas Schmit vara kvar på posten. Det faktum att de har misslyckats kan innebära att de inte kommer att vara särskilt vänligt inställda till Hansen under kommissionärernas utfrågningar. 

Ungdom, kultur och sport: Glenn Micallef (35), Malta

Partigrupp: S&D

Micallef är utbildad i ekonomi och Europafrågor, han är mer av en statstjänsteman än en politiker. Han kandiderade till posten som kommissionär i stället för vice premiärminister Chris Fearne, som var tvungen att avgå i våras på grund av ett korruptionsfall. Glenn Micallef var kabinettschef till premiärminister Robert Abela och har även varit chef för regeringens EU-kansli.

Micallef har aldrig blivit vald av folket, men den starkt politiserade statsförvaltningen på Malta gör att det inte råder någon tvekan om att han tillhör premiärministerns socialdemokratiska flygel.

Styrkor: Micallef är stark inom allt som rör EU, som varit den röda tråden i hans arbetsliv. Inför utnämningen var han tippad att bli landets nästa EU-ambassadör. 

Svagheter: Hans unga ålder och hans avsaknad av politisk erfarenhet gör att han betraktas som en lättviktare. Ursula von der Leyen har försökt pressa den maltesiska regeringen att lägga fram en ny, tyngre och helst också kvinnlig kandidat. 

Utvidgning: Marta Kos (59), Slovenien

Partigrupp: Renew

Marta Kos har varit Sloveniens ambassadör i Tyskland och Schweiz. Som ung var hon tävlingssimmare på hög nivå. Hon började sitt yrkesliv som sportreporter, men bytte inriktning och blev utrikeskorrespondent i Tyskland. Hennes väg in i Sloveniens centrala förvaltning började med ett jobb som talesperson för regeringen.

År 2022 kandiderade hon till presidentposten för premiärminister Robert Golobs liberala parti, men drog sig ur. Enligt slovenska källor berodde avhoppet på meningsskiljaktigheter med Golob.

Styrkor: Kos kommer med ett starkt nätverk och goda diplomatiska färdigheter. Dessutom är hon en erfaren kommunikatör.  

Svagheter: Utnämningen av Kos har drivits igenom av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som var missnöjd med Sloveniens förstahandsval av den manlige före detta chefen för revisionsrätten, Tomaž Vesel. Detta har väckt stor ilska i den inhemska politiska oppositionen. Samtidigt kommer hon direkt från en tjänst på lobbyfirman Kreab, vilket kan leda till höjda ögonbryn bland parlamentarikerna. 

Forskning och innovation: Ekaterina Zaharieva (49), Bulgarien

Partigrupp: EPP

Den tidigare utrikesministern, justitieministern, ministern för regional utveckling och vice premiärministern är utbildad jurist och började sitt yrkesliv som advokat. År 2003 övergick hon till centralförvaltningen som juridisk rådgivare. Hon gav sig in i politiken 2009 i den tidigare premiärministern Boyko Borissovs konservativa parti GERB. Hon är nu ledamot i det bulgariska parlamentet, där hon sitter utskottet för EU-frågor.

Styrkor: Zaharieva har lång ministererfarenhet, bland annat som utrikesminister, och har visat sitt utrikespolitiska engagemang genom att bland annat ha suttit i Europarådets parlamentariska församling.

Svagheter: Hennes namn är kopplat till en skandal om olaglig försäljning av bulgariskt medborgarskap till utlänningar. Dessutom har kritiker pekat på att hon som utrikesminister spelade en roll i att tillåta den så kallade Turkstream-gasledningen, som skickar rysk gas genom Bulgarien. 

Artikeln är översatt och bearbetad från Altinget.dk.