Oppositionen om försvarsmiljarderna: Varifrån tas pengarna?

Nästa år kommer anslagen för det militära försvaret att ligga på nivån 138 miljarder kronor. Det innebär en ökning med 13 miljarder jämfört med i år. Under de kommande fem åren handlar det om totalt 170 miljarder extra. Det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M), flankerad av Tidökollegorna, vid en budgetpressträff på tisdagsmorgonen.

Budgetpropositionen ska kratta manegen för den försvarsproposition för perioden 2025-2030 som regeringen ska lämna till riksdagen i oktober, förklarade Pål Jonson. Försvarspropositionen bygger i sin tur på den parlamentariska försvarsberedningens överenskommelse om hur totalförsvaret ska utvecklas de kommande fem åren.

Och den överenskommelsen följer regeringen så här långt, noterar de ledamöter i försvarsutskottet från C, MP, S och V som Altinget har varit i kontakt med.

– Det är viktigt att regeringen följer vad försvarsberedningen har sagt och det verkar regeringen göra, säger V:s försvarspolitiska talesperson Hanna Gunnarsson.

Vilka pengar är det?

Inget annat är heller väntat. Det som oppositionen däremot är angelägen om att få klarhet i, vilket ser ut att dröja tills budgetpropositionen lämnas i sin helhet på torsdag, är varifrån pengarna kommer.

– Finansieringen har vi inte förhandlat om och det är den stora grejen vi väntar på. Detta är väldigt, väldigt mycket pengar. Det viktiga är att de inte tar det från något annat, utan att det är nya pengar, säger Hanna Gunnarsson.

Emma Berginger, försvarspolitisk talesperson för MP, skriver i ett sms till Altinget att MP hade velat se en uppgörelse om finansieringen, för att försäkra att inte områden som vård, skola och klimat drabbas när försvaret ska växa. ”Med tanke på de enormt stora satsningar som kommer att göras framöver är det hög tid att hitta en hållbar finansieringslösning”, skriver hon.

År 2028 bedömer regeringen att försvarsanslaget kommer att ligga på 2,6 procent av BNP.

Särskilt Ukraina-anslag

Under pressträffen framkom också att budgetpropositionen kommer att innehålla ett nytt anslag, för stödet till Ukraina: 75 miljarder per år från och med i år och till år 2026. Totalt har Sverige bidragit med 48 miljarder sedan Ryssland anföll Ukraina, varav 25 miljarder i år.

– Det här är ingen tillfällig sak för svensk del. Vi kommer stödja Ukraina så länge som det krävs, säger KD:s försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson om det nya anslaget.

– Det möjliggör långsiktighet. Det är viktigt att påpeka att det här är golvet och inte taket. Ramen är ett stort steg framåt och något som Ukraina efterfrågar, säger han vidare.

Införandet av ett särskilt anslag har bred uppslutning från de övriga partierna, genom försvarsberedningen.

– Det har vi diskuterat och det har också regeringen varit inne på. Genom att göra ett särskilt anslag får man en tydlig struktur och man riskerar inte att det blir duttigt, säger Hanna Gunnarsson.

Fjärde mönstringskontor

Antalet värnpliktiga ökar och följer det uppsatta målet om 8 000 värnpliktiga nästa år samt målet om 10 000 yrkesofficerare. Det hörde till den ytterligare informationen vid pressträffen.

Likaså att Plikt- och prövningsverket ska få ökat anslag, bland annat för att öppna ett fjärde kontor och Försvarets radioanstalt, FRA, ska få en förstärkning med 100 miljoner kronor. Hur de ökningarna förhåller sig till de redan aviserade ökningarna till de båda myndigheterna återstår att se när budgeten presenteras på torsdag.

{{toplink}}

johanna@altinget.se