Årets mest lästa debatter på Altinget Säkerhet 2023

| Skriv ut

Krisberedskap, totalförsvar och vård i kris. Det är några av årets mest omdebatterade ämnen på Altinget Säkerhet. 

Fem strategiska fokusområden för stärkt civil beredskap i Norden

”Sverige och Finland skulle kunna förbättra sin krisberedskap genom ökat samarbete”. Det anser Fredrik Bynander, chef Försvarshögskolans centrum för totalförsvar, och Gunvor Kronman, vd Hanaholmen som beskriver vad deras samverkan på Hanaholmen lett till. 

Är livsmedel inte en nödvändig del av Sveriges totalförsvar, Bohlin?

Genom att inte bjuda in livsmedelsindustrin till Näringslivsrådet för totalförsvar och krisberedskap kommer man gå miste om avgörande insikter kring vad som faktiskt krävs för att föda landets befolkning. Det skriver Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen.

Läkarförbundet och Militärläkarföreningen: Vården fungerar inte i fred, än mindre i kris

”Det går inte att börja planera för en kris när den väl har uppstått. Det måste göras långt tidigare. Ett fungerande totalförsvar ställer krav som den svenska hälso- och sjukvården i dag inte lever upp till. Det är därför hög tid att regeringen tar på sig ledartröjan i denna fråga och pekar ut riktningen framåt.” Det skriver Sofia Rydgren Stale och Torbjörn Vedberg, ordförande Sveriges läkarförbund respektive ordförande Svenska militärläkarföreningen.

Civila försvarsbudgeten måste hänga med när försvaret rustas upp

”Resurser till det civila försvaret måste hålla jämn takt med den snabba uppbyggnaden av det militära försvaret. Ett civilt försvar med stora sårbarheter utgör ingen bra grund för ett motståndskraftigt totalförsvar. Med ett svenskt inträde i Nato finns även en risk att dess kollektiva försvar försvagas. Det är inte rimligt av regeringen att anslå en sådan blygsam budget till det civila försvaret för 2023-2026. ” Det skriver Micaela Bodelius, expert inom totalförsvar och tidigare utredningssekreterare i Försvarsberedningen och Coronakommissionen.

Vilka samhällsviktiga aktörer ska Teracom ta ansvar för?

”Teracom har tidigare pratat om att ”erbjuda robust mobiltäckning i glesbygd samt att bistå samhällsviktiga aktörer med mobilnät.” Målet tycks ha varit att få leverera mobillösning till nästa generations blåljusnät, Rakel G2. Men när MSB i fjol gick ut med riktlinjer för Rakel G2 så nämndes inte Teracom”, skriver Haval van Drumpt, vd Tre Sverige.

Forrige artikel Statligt kontrollsystem vid försäljningar dröjer Statligt kontrollsystem vid försäljningar dröjer Næste artikel Åldersgränser kan höjas när försvaret ska växa Åldersgränser kan höjas när försvaret ska växa
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).