Tätare informationsutbyte väntar Europas poliser

Av | | Skriv ut

SÄKERHET. EU stärker informationsutbytet inom Schengenområdet för att bekämpa terrorister och grova brottslingar. Men informationssystemet ska även användas för att spåra försvunna barn och personer som vistas i EU olagligt.

På måndagen fattade EU-länderna det slutliga beslutet i ministerrådet om tre förordningar som bygger på Schengens Informationssystem (SIS). 

– Systemet kommer det att hjälpa gränsvakter och polis att identifiera farliga brottslingar och terrorister, och hindra dem från att ta sig in i Schengenområdet, sa EU-kommissionären för inrikes frågor och migration, Dimitris Avramopoulos i en kommentar.

– Systemet ligger i hjärtat av Schengen och skyddar den fria rörligheten för personer inom området.

Mer muskler

Informationssystemet startade 1995 och uppdaterades 2013. Nu förbättras det igen genom att täppa till en del luckor:

  • Larm kan nu utfärdas efter okända personer som söks i samband med brott. Larm kan också gå ut efter personer från länder utanför EU som vistas i Schengenområdet olagligt.
  • Vid terroristbrott blir det obligatoriskt för nationella myndigheter att skapa SIS-larm.
  • Förebyggande larm kan utfärdas för personer i behov av skydd, utöver de befintliga larmen om saknade.
  • Inreseförbud för personer från icke EU-länder måste nu föras in i SIS.
  • Skydd för persondata stärks. Reglerna blir i linje med EU:s dataskyddsförordning och polisdirektivet om dataskydd.
  • Interoperabiliteten förbättras med EU-system för migration, gränsbevakning och säkerhet, bland annat med fingeravtryck, handavtryck, ansiktsbilder och DNA-profiler.
  • Europol från nu tillgång till alla kategorier. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) får tillgång till SIS för sina behov.

Tre år på sig

Europaparlamentet röstade med överväldigande majoritet för de tre förordningarna den 24 oktober. Det innebär att lagstiftningen, efter viss formalia, träder i kraft om ungefär en månad. EU-länderna har sedan tre år på sig att helt införa lagstiftningen, alltså till slutet av 2021.

Schengenområdet består av 22 av de 28 EU-länderna (snart 27, då Storbritannien lämnar i mars). Förutom Storbritannien deltar inte Irland, Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Cypern. I stället deltar fyra länder utanför EU: Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

Sverige en av skönhetsfläckarna

En skönhetsfläck för Schengen är att Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Österrike och Frankrike tillämpar gränskontroller mot andra länder inom området. Kontrollerna infördes efter den stora flyktingvågen 2015 och har förnyats regelbundet. (Frankrike införde sina efter terrorattentaten 2015.)

Senast den svenska regeringen förlängde kontrollerna var den 11 november, nu i tre månader och med hänvisning till säkerhet och terrorhot, inte flyktingströmmar. EU-kommissionen vill att de sex länderna tar bort alla inre gränskontroller så fort det går, men fortsätter att tolerera dem.

Flexiblare regler

EU håller just nu på att revidera reglerna för inre gränskontroller. Reglerna ska bli mer flexibla, införa riskbedömningar och obligatoriskt samråd med berörda EU-länder. Lagstiftningsprocessen är nu framme i steget där representanter från Europaparlamentet, EU-länderna (ministerrådet) och kommissionen ska jämka samman två versioner av lagförslaget till en slutlig version (så kallade trepartsförhandlingar).

 

 

Forrige artikel Merkel vill ge EU både säkerhetsråd och egen armé Merkel vill ge EU både säkerhetsråd och egen armé Næste artikel Hultqvist säger ifrån om EU-armé Hultqvist säger ifrån om EU-armé
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).