Är det så odramatiskt att släppa in USA?

Avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA är långtgående på många sätt.

Det ger USA möjlighet att bygga ett parallellsamhälle för sina styrkor, för militärerna, de civilanställda och de anhöriga. Det innebär fri tillgång till 17 svenska militärbaser och ständigt tillträde till svensk territorium.

Det är kanske inte så konstigt att ingen myndighet väljer att ifrågasätta avtalet som sådant, då det får sägas vara en fråga för politiken. Däremot är det påfallande många som har påfallande lite att säga om hur det hela bäst ska genomföras. Den som läser igenom remissvaren kan bitvis få intrycket av att det som regeringen föreslår är något rent av odramatiskt och rutinmässigt. 

Sämre avtal än grannarna

Men det är sannerligen inte så att det inte finns saker att diskutera. Det framkommer vid läsningen av yttrandena från de myndigheter som faktiskt har valt att djupdyka i promemorian. Allra tydligast framkommer det i den närmast rasande genomgång som Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har gjort.

”Genom DCA-avtalet verkar Sverige ge en främmande stormakt ständig rätt till tillträde till svenskt territorium och obehindrad tillgång till 17 anläggningar och områden. Den proposition som läggs fram för riksdagen bör öppet och resonerande redovisa detta samt klarlägga konsekvenserna, inklusive de negativa.” skriver Stockholms universitet som i sitt yttrande gör en genomgång av några frågor som bör diskuteras, klarläggas och konkretiseras, bland annat hur Sverige ska förhålla sig till att USA har dödsstraff.

Juridiska fakultetsnämnden har också jämfört Sveriges avtal med grannländernas och konstaterar att de andra länderna har lyckats förhandla sig till en större handlingsfrihet på vissa punkter, men att det inte framgår varför Sveriges avtal ser ut som det gör.

Dödsstraff och normkonflikt

Dödsstraffet är något som även Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, lyfter. USA:s styrkor, med civilanställda och anhöriga, lyder under amerikansk lag på svensk mark. Någon kan begå ett brott där dödsstraff kan komma ifråga vid utlämning. Den normkonflikt med svensk grundlag och Sveriges folkrättsliga förpliktelser som det kan innebära måste uppmärksammas och beaktas noga, skriver FOI. En rakare formulering vore kanske att skriva att regeringen hafsat förbi frågan.

Man kunde ju tänka sig att även JK, DO eller JO på något vis hade lyft den här typen av kontroversiella och svåra juridiska frågor i sina yttranden, istället för att slå fast att det "utifrån myndighetens uppdrag" inte finns något att ha synpunkter på.

En annan variant är att göra som Institutet för mänskliga rättigheter som anser att den drygt 300 sidor tjocka promemorian inte är ett tillräckligt underlag för att avgöra om förslagen är förenliga med Sveriges grundlagar och folkrättsliga förpliktelser. Myndigheten väljer därför att inte lämna några synpunkter alls, onekligen en intressant strategi.

Fri tillgång utan rätt att säga nej?

Vid sidan av FOI är Försvarets materielverk den försvarsmyndighet som inte enbart klappar händerna över avtalet med USA. FMV vädrar tydligt sitt missnöje över att inte ha fått vara delaktig i processen och skriver att USA:s tillträde till militära områden är allt annat än en oproblematisk fråga för myndighetens verksamhet, eftersom det innebär att de amerikanska styrkorna får obegränsad tillgång till FMV:s provplatser. I förlängningen kan det innebära försenade leveranser från FMV, enligt myndigheten.

Enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är det oklart om avtalet ger Sverige rätt att i vissa fall säga nej till USA, om någon verksamhet exempelvis strider mot Sveriges intressen. Hur regeringen ser på det måste riksdagen få veta innan den tar ställning, anser nämnden. Det kan man ju tänka sig att även FMV vill ha svar på.

När riksdagen ska ta ställning till avtalet och till de lagändringar som regeringen som föreslår är oklart, men man får hålla tummarna för en livlig och upplysande debatt inför beslutet. Sen är det så dags.

Uppdatering: Regeringen beslutade om en lagrådsremiss på torsdagen, endast en och en halv vecka efter deadline för remissinstanserna att lämna in sina synpunkter.

johanna@altinget.se