Civilsamhället vill hitta sin roll vid krig – ska uppvakta kommunerna

Av | | Skriv ut

”I dag är det väldigt oklart hur civilsamhället bör vara organiserat i förhållande till kommunal krigsplanläggning.” Det säger Björn Körlof, Bygdegårdarnas riksförbunds expert inom kris och totalförsvar.

Efter en temadag på ämnet hur civilsamhället kan bli en resurs i totalförsvaret, ska Bygdegårdarnas riksförbund framöver ta frågan vidare till kommunerna. För det är på lokal nivå som mycket av det konkreta arbetet hamnar i händelse av att Sverige skulle attackeras av främmande makt.

– Man måste förbereda sig för värsta scenario. Då är 1 400 bygdegårdar en tillgång. Många andra sitter också på resurser: Röda korset, Rädda barnen, Missing people, studieförbunden, Våra gårdar, Folkets hus och så vidare. Alla som drivs av ideella krafter måste in i den kommunala krigsplanläggningen, säger Björn Körlof till Altinget.

Krig – inte kris

Han poängterar distinktionen mellan krig och kris. Under temadagen i slutet av oktober deltog representanter för civilsamhället, MSB, SKR och Region Gotland samt riksdagsledamöter från försvarsberedningen.

{{toplink}}

– Civilsamhället behöver samlas och hitta en enighet och ett gemensamt synsätt i hur vi närmar oss framför allt kommunerna. I dag är det väldigt oklart hur civilsamhället bör vara organiserat i förhållande till kommunal krigsplanläggning, säger Björn Körlof.

Rollfördelning viktig

Därför planerar Bygdegårdarna nu rundabordssamtal för att försöka samla organisationerna och sedan reda ut vilka roller som vem ska ha. Den lokala organiseringen har lyfts fram som en av huvudorsakerna till att Ukraina har varit så motståndskraftigt under det ryska anfallskriget.

– Vi vet att det finns svårigheter med att kommunerna har få handläggare och små resurser. Då måste vi vinna över dem, och där är MSB en viktig myndighet.  

– Den kommunala krigsplanläggningen ska vara gjord så att man kan hantera krigets påfrestningar. Då måste kommunerna börja inventera både resurser och eventuella mål för attacker. Inte bara skolor, bespisningar, äldreomsorg, vatten och avlopp – allt måste kartläggas och förberedas. Och det kommer inte att se likadant ut över hela landet, säger Björn Körlof.

Forrige artikel Så justerar danska regeringen omstridda koranlagen Så justerar danska regeringen omstridda koranlagen Næste artikel Nationellt underrättelseråd ska möta ökad hotbild Nationellt underrättelseråd ska möta ökad hotbild
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).