Civilsamhällets lokalstöd behövs fortsatt

Debatt | Skriv ut

Det finns en stor risk att Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden får långtgående konsekvenser. Regeringen bör ta vikten av ett starkt civilsamhälle i beaktning – speciellt i tider av kris. Det skriver Per Lodenius och Kenneth Lundmark vid Bygdegårdarnas riksförbund. 

Riksrevisionen har i sin granskning av Allmänna arvsfonden kommit med långtgående slutsatser. De går så långt att de menar att ett nytt system för arven efter avlidna personer bör tas fram och ersätta Allmänna arvsfonden.

Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden avgränsade sig till de sökbara projektmedlen och omfattade inte Arvsfondens lokalstöd. Allmänna arvsfonden har två olika stöd, projekt- och lokalstöd. Bygdegårdarnas Riksförbund ser en risk att saker kan gå så fort att man riskerar att kasta ut barnen med badvattnet. Vi vill därför påtala vikten av ett fortsatt lokalstöd till ideella fastighetsägare.

Omfattande behov 

Bygdegårdsrörelsens fastigheter ägs av medlemmarna själva och bara driftskostnaderna för husen uppgår till cirka 200 000 miljoner kronor årligen. Försäkringsvärdet är drygt 14 miljarder kronor.

Bygdegårdarna är allmänna samlingslokaler som är öppna för alla som delar vår demokratiska värdegrund. Konserter, föreställningar, motorträffar, föreningsmöten, auktioner, firanden till valborg, nationaldagen, midsommar och julen sker ofta i landets bygdegårdar. Försvarsberedningen pekar i sin rapport om civilsamhället på bygdegårdarnas funktion inom totalförsvaret då bygdegårdarna står för både hus och ideellt engagerade.

Bygdegårdsrörelsen är till absolut största delen egenfinansierad och intäkterna kommer från uthyrning, medlemsavgifter, entrébiljetter och försäljning av fika med mera – endast en mindre del är medel från det offentliga. Många ideellt ägda fastigheter är nu runt 100 år gamla. Det finns omfattande behov av större investeringar och renoveringar, även för att öka tillgängligheten och ställa om energianvändningen.

Får långtgående konsekvenser 

Om nu regeringen vill se över hur arven av avlidna personer ska användas vill vi peka på ideella fastighetsägares reella behov. Bygdegårdarna och allmänna samlingslokalerna är ett samhälleligt intresse. Även framtida generationer ska få uppleva den gemenskap som skapas inom en bygdegård. Det handlar också om att hålla ihop landet, de allmänna samlingslokalerna är viktiga mötesplatser på landsbygderna som saknar storstadens infrastruktur. På många ställen är bygdegårdar även röstmottagningsställen under allmänna val och vaccinationscentraler under pandemier.

Risken är att en enskild granskning får långtgående konsekvenser som drabbar civilsamhället hårt. Det behövs ett starkt civilsamhälle och bygdegårdar med mötesplatser och de ska finnas där människorna bor och verkar, i hela landet.  

Forrige artikel Sveriges säkerhet är beroende av miljösatsningar Sveriges säkerhet är beroende av miljösatsningar Næste artikel Svenskt Vatten: PFAS tillhör det förflutna  Svenskt Vatten: PFAS tillhör det förflutna 
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).