Då väntas EU-valet gå av stapeln
Söndagen den 9 juni nästa år väntas val till EU-parlamentet. Det sjätte sedan Sverige blev medlem i unionen för snart trettio år sedan.
Valet till Europaparlamentet närmar sig och inom kort ska också datumet fastställas. En enkät har skickats ut till medlemsländerna för att undersöka eventuella önskemål och frågan väntas komma upp på flera möten under de kommande veckorna, enligt uppgifter till Altinget.
– Om inte något annat bestäms så blir det söndagen den 9 juni 2024, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
För att datumet ska ändras, vilket kan ske i upp till ett år innan, krävs det att alla i ministerrådet enas.
Det ska ha pågått diskussioner mellan medlemsländerna om andra datum, men enligt uppgifter till Altinget ska önskemålen vara spretiga och det ursprungliga datumet kan därför väntas hålla.
Oavsett kommer de 27 medlemsländerna inte gå till valurnorna samma dag. I Nederländerna hålls exempelvis val alltid på torsdagar. EU-valet pågår därför i flera dagar. Nästa år kan det sträcka sig från den 6 juni till den svenska valdagen, 9 juni.
Ingen risk för kö
2019 pågick valet mellan den 23 och 26 maj. Då röstade 55 procent av de röstberättigade i Sverige, en ökning med fyra procentenheter sedan valet 2014. Samma andel för alla medlemsländer var strax över 50 procent, den högsta noteringen på flera år.
Strax över 7,8 miljoner svenskar är röstberättigade i valet till Europaparlamentet 2024, enligt Valmyndighetens preliminära uppgifter. Men att valdeltagandet är betydligt lägre än i riksdagsvalet gör EU-valet lättare att genomföra än det vanliga valet, som i höstas bland annat fick hantera utmaningarna med de köer som uppstod.
– Det är inte samma problem i ett EU-val. Det är ett val, färre partier, färre kandidater och lägre valdeltagande, säger Anna Nyqvist.
Precis som i de övriga valen får endast de som är över 18 år rösta. Den röstberättigade måste också vara svensk medborgare och vara eller ha varit folkbokförd i Sverige, alternativt vara medborgare i något annat av EU:s medlemsländer, folkbokförd i Sverige och anmäld till den svenska röstlängden senast 30 dagar före valet.
Vilka kandiderar?
Listorna på kandidater till valet dröjer, men redan nu har flera sittande parlamentariker aviserat att de återigen vill få partiets och väljarnas förtroende. Det gäller exempelvis de båda centerpartisterna, Abir Al-Sahlani och Emma Wiesner, och Liberalernas Karin Karlsbro.
Även Miljöpartiets parlamentariker Jakop Dalunde och Sverigedemokraternas Johan Nissinen, som tog plats i parlamentet så sent som i höstas, vill fortsätta.
Det gäller också de fyra moderaterna.
– Jag har räckt upp handen om att jag gärna vill fortsätta i EU-parlamentet. Den processen är i gång, och jag hoppas att den leder ut till att jag får stå på valsedeln, sa Moderaternas Jörgen Warborn till Altinget.
Från Kristdemokraternas håll råder det stor osäkerhet om Sara Skyttedal åter kommer vara partiets toppnamn, även om också hon vill stanna i Bryssel. Det vill även David Lega (KD).
Socialdemokraternas ledamöter har ännu inte velat uttala sig om sina framtidsplaner.
Danmarks utrikesminister tror inte att Ukraina är med i EU om fem år
Boskap tvingas bort från övningsfält – politiker vill ha svar
