Debatt: Klimatförändringarna är ingen religion vi kan välja eller välja bort

Elisabeth Falkhaven (MP)
Riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson
Janine Alm Ericson (MP)
Riksdagsledamot  och utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson

Krävs det att vi får in översvämningarna i vår egen trädgård eller ser våra egna hem brinna upp för att vi ska greppa krisens allvar, ta vårt ansvar för den och agera?

Det visar sig att det finns väldigt många svenskar som fortfarande inte tror på klimatförändringarna eller att människan är ansvarig. I en undersökning från World Economic Forum så ligger USA, Sverige, Saudiarabien och Norge i botten. I Indien däremot är över 70 procent av befolkningen på det klara med att klimatförändringarna är ett faktum och att mänsklighetens utsläpp är det som driver krisen. Man kan undra om det beror på att en stor del av vårt land inte lever med konsekvenserna. Än.

Även Sverige drabbas

Klimatförändringarna är ingen religion, det är inget vi kan lyxa till oss med att välja att tro på eller inte. Det är fysik och kemi och det händer vare sig vi tror på det eller inte.

Också i Sverige har vi under de senaste åren blivit varse effekterna av klimatkrisen. När bränderna rasar är vi inte tillräckligt förberedda och när vattnet kommer i stora mängder blir skadorna förödande. Långvarig torka innebär stora problem för lantbrukarna, det blir svårt med bevattning av grödor och slakterierna hinner inte slakta de djur som inte får tillräckligt foder eller vatten. Och inte att förglömma, när pandemierna kommer får sjukvården gå på knäna.

Stärk krisberedskapen

Regeringen satsar nu över 4 miljarder på att stärka det civila försvaret. Vi i Miljöpartiet tycker det är mycket viktigt att bygga en stark krisberedskap även för fredstid, och att omgående stärka upp arbetet med att klimatanpassa samhället och de verksamheter som kommer att drabbas.

För även om vi skulle sluta släppa ut koldioxid i dag kommer vi fortfarande få stora effekter av extremväder. Vi måste till exempel sluta bygga hus i närheten av områden som har översvämningsrisk och ligger strandnära vid havet. Försäkringsbolagen, det vill säga alla vi andra, ska inte tvingas stå för skydd av privata bostäder som byggs trots den kunskap vi har i dag om effekterna av klimatförändringarna.

• Satsa på den livsviktiga personalen som räddar liv ute i landet. Gör så att vård och omsorg blir ett yrke människor söker sig till. Bättre löner, bättre scheman, kortare arbetstid. Det måste finnas tillräckligt med personal, medicinsk utrustning, skyddsutrustning och sjukhussängar.
• Vi behöver fler reservvattentäkter, säkrare vattenverk och tryggad försörjningsberedskap. Tillgång till rent dricksvatten är inte längre självklart i Sverige när mycket torra somrar tär på vårt grundvatten och mycket regn under andra perioder leder till översvämningar.
• Arbetet med klimatanpassning ute i landet behöver intensifieras och tas på stort allvar.
• Kommuner, Länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gör redan i dag ett jättejobb med samordning av all ingående verksamhet vid kris och beredskap och behöver förstärkningar för att tillsammans utveckla det arbetet. Vi behöver stärka upp hela Räddningstjänsten som ska kunna hantera bränder, översvämningar och andra situationer.

Slut fred med naturen

Det vi vill ska vara starkt i en kris, vid krigsfara, krig eller fredstida kris, måste vi bygga starkt i vardagen. Mänskligheten har sprängt de planetära gränserna. Vi har slagit dövörat till länge nu, istället för att lyssna när naturen säger ifrån.

Nu behöver vi sluta fred med naturen och bygga människans framtid inom de ekologiska ramarna, men också förbereda oss för den verklighet som vi själva skapat. 

debatt@altinget.se