Detaljerna i biståndsuppgörelsen – och så säger ministern

Det blev en organisatorisk nyhet i regeringsbildningen, när Johan Forssell (M) blev bistånds- och utrikeshandelsminister. Det är sedan tidigare känt att den nya regeringen frångår enprocentsmålet och i stället inför en treårig, fast biståndsram. Mer om detta nedan.

– Jag ser fram emot att öka effektiviteten i biståndet och gjuta ihop det med handelspolitiken. Den kombinationen tror jag kommer att bli väldigt bra. Vi kommer att återkomma till andra förändringar som görs, säger Johan Forssell till Altinget.

– Men vi kommer att övergå från målet på en procent till att mer fokusera på innehållet.

Det stod ingenting om att det måste vara i enlighet med OECD-DAC:s regelverk. Kommer ni att säkerställa att det blir så?

– Vi kommer att titta på den typen av frågor och återkomma. Sedan finns det en massa frågor, men jag har inte ens hunnit tillträda, säger Johan Forssell.

Svekdebatten

Kristdemokraterna och Liberalerna hade lovat att stå upp för enprocentsmålet i förhandlingarna. Det målet nådde de inte. Men för Altinget berättar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård mer om detaljerna som de fyra partierna är överens om. Bland annat nivåerna.

– År ett blir det 0,88 procent av BNI, år två 0,86 och år tre 0,82. Men det återstår att se, för vi går in i en lågkonjunktur, säger hon.

Osäkerheten med procentsatserna består i att man lägger budget i förväg, så om exempelvis ekonomin går bättre än förväntat, så kommer biståndets procentsiffra att bli lägre.

– Men det viktiga är volymen. Det handlar om 1,4 miljarder som sänks, ned till 56 miljarder som fryses på tre år. Det är ingen hemlighet att vi hade velat ligga kvar på en procent av BNI. Men vi har förhandlat med två partier som ville ha 0,5 respektive 0,7 procent av BNI, så jag ser det ändå som en framgång. Och nu ligger det fast, fryst. Nu vet man vad man har spela med.

Det finns en invändning, att när man väl överger enprocentsmålet, så blir det en sorts slippery-slope. Det blir en budgetpost bland andra, som kan förhandlas ner ännu mer framöver?

– Jag kan förstå oron, men jag tänker att om vi får reformera biståndet på det sätt vi vill, så tror jag att vi kan få en större förståelse hos de andra partierna. Vår målsättning är att återgå till en procent.

”Slakt av biståndet”

Civilsamhället har varit rejält kritiskt. ”Löftessvek” och ”slakt av biståndet” är ett par av de anklagelser som framförs. Tidigare biståndsminister Matilda Ernkrans (S) twittrade kritiskt under tisdagen.

Måste få säga något om bistånd. Nya regeringens besked om permanent nivåsänkning. Nedmonterat stöd till FN. Omläggning från fattigdomsbekämpning och kvinnors rättigheter till att bistånd ska skicka hem människor. Det är riktigt dåliga besked från regeringen. Sverige kan böttre!

— Matilda Ernkrans (@ernkrans) October 18, 2022

– Det är problemet när en nyhet inte släpps i sin helhet. När Ulf Kristersson på presskonferensen säger att vi ska avskaffa enprocentsmålet så kommer väl en ryggmärgsreflex. Men jag tror att många av biståndsorganisationerna kommer att ta emot detta som något positivt, när helheten står klar, för det kommer att kunna bli mer pengar till de mest behövande, säger Gudrun Brunegård (KD).

Hur ska det bli mer pengar när ni överger enprocentsmålet?

– Det står inte med i Tidöavtalet, men vi har fått med ett tak på åtta procent för avräkningar för flyktingmottagande. Det är också en stor seger. Det var vad KD föreslog i vårt biståndspolitiska program. Socialdemokraterna gjorde avräkningar på 18 procent nu senast.

Under migration

Det kan vara värt att titta på några av skrivningarna om biståndet i Tidöavtalet. De låg i kapitlet om migration och integration. Det står om ”villkorat bistånd” och ”diplomatiska åtgärder för ökat återvändande”, och några som Altinget har talat med är besvikna över att man vill använda biståndsmedel för att främja Sveriges intressen snarare än fattigdomsbekämpning.  

Nedanstående punkter är Tidöpartiernas förslag.

• Prioritera frågan om samarbete med främmande stater för att åstadkomma ett effektivt återvändande. 
• Villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs.
• Fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Biståndet ska även rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration.
• Agera för att EU ska frysa bistånd, och även begränsa möjligheterna till viseringsfrihet, eller visering i allmänhet, för tredjeländer som inte samarbetar i frågor om återvändande och återtagande av egna medborgare.

Det stod ingenting i Tidöavtalet om att det ska vara DAC-fähigt? Ligger inte några av era förslag i gränslandet för det?

– Det ska utredas. Men varje land har ett ansvar för sina medborgare, och det är i enlighet med folkrätten. DAC:s regler är ibland ganska generösa. Socialdemokraterna fick inte ens kritik för att de tog 18 procent av biståndet till flyktingmottagande och därmed gjorde Sverige till största mottagarland av det egna biståndet, säger Gudrun Brunegård.

Hon säger också att en större andel av biståndet framöver ska kanaliseras via civilsamhällesorganisationer.

– Sverige har fått kritik från OECD-DAC att det har blivit en spridning på för många FN-organ och att det är svårt att följa vilken nytta pengarna gör. Vi har fått med oss de andra partierna på att fokusera biståndet mer.

anders@altinget.se