Dykningar vid Estonia betalas med anslag för krisberedskap

Statens haverikommission får förstärkning i vårändringsbudgeten för att genomföra dykningar vid Estonia. De 21 miljoner kronorna tas från anslaget för krisberedskap.

Statens haverikommissions anslag ökar kraftigt i regeringens vårändringsbudget.

Anledningen är den utredning av Estoniakatastrofen som åter tagits upp av myndigheten sedan dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt” i höstas avslöjade stora hål i skeppets skrov, vilket föranledde krav från flera håll om nya utredningar.

Lagändring

Statens Haverikommission har därefter begärt ändringar i griftefriden vid vraket, för att möjliggöra dykningar vid Estonia, vilket regeringen hörsammat

Inrikesminister Mikael Damberg har tidigare talat om att dykningarna ska bli möjliga redan i sommar och nu finansieras vidare utredning i vårändringsbudgeten.

Dykningar och 21 miljoner extra

Regeringen skriver:

”Nya undervattensundersökningar under 2021 förväntas medföra ökade utgifter för myndigheten. Statens haverikommission behöver med anledning av åtgärderna även förstärka sin externa kommunikation.”

Statens haverikommissions anslag om knappt 48 miljoner kronor föreslås därför ökas med drygt 21 miljoner och landar nu på cirka 69 miljoner.

Ökningen finansieras genom att anslaget för krisberedskap minskas med 21 500 000 kronor.

Forrige artikel Försvarsmakten vill stoppa civila flygningar i Abisko av miljöskäl Försvarsmakten vill stoppa civila flygningar i Abisko av miljöskäl Næste artikel Regeringen vill sälja Jas-plan och behålla Telia-aktier Regeringen vill sälja Jas-plan och behålla Telia-aktier
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.