FOI: Krävs mer kunskap om civilt försvar

Av | | Skriv ut

Den stora utbyggnaden av det civila försvaret behöver vila på en stabilare kunskapsgrund. Det anser Totalförsvarets forskningsinstitut som föreslår att regeringen inrättar ett nytt permanent anslag på 60 miljoner per år för forskning inriktad mot det civila försvarets behov.

Utbyggnaden av det civila försvaret kommer att innebära omfattande och långsiktiga investeringar under de kommande åren, men finansieringen av forskning och utveckling inom totalförsvarets civila del har stora brister. Det anser Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

 – Forskning för ett civilt försvar, där krigets krav är dimensionerande, är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla ett sammanhängande totalförsvar, säger generaldirektör Jens Mattsson i ett pressmeddelande.

För att åtgärda bristerna föreslår FOI, i det budgetunderlag som myndigheten i veckan lämnade till försvarsdepartementet, att regeringen inrättar ett helt nytt anslag för forskning inriktad mot det civila försvarets behov. Ett anslag som ska förfogas av FOI och omfattar 60 miljoner kronor per år från och med nästa år.

Pengarna ska användas för att ”bygga upp en forskningsmiljö som tillgodoser de civila aktörernas samlade behov av forskning för det civila försvarets utveckling, från central till lokal nivå” skriver FOI i budgetunderlaget.

Befolkningsskydd och ekonomiskt försvar

FOI har under året som gick, genom förstudier, tagit fram ett förslag till ett sammanhängande forskningsprogram för det civila försvarets utveckling. Myndigheten listar i sitt budgetunderlag fokusområden som är viktiga att de ingår i ett sådant forskningsprogram:

• Befolkningsskydd och övrigt civilförsvar, såsom strategier, metoder och verktyg för fysiskt skydd, evakuering, inkvartering och räddningstjänst inklusive frågeställningar kopplade till kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

• Försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar, såsom strategier, metoder och verktyg för varuförsörjningen, personalförsörjningsfrågor och friktionsytan mellan frihandel och bejakandet av nationella säkerhetsintressen.

• Totalförsvarets kognitiva dimension, som i Nato-sammanhang benämns cognitive warfare, med bland annat frågor om hur informationsspridning och påverkansoperationer påverkar försvarsviljan samt teknisk forskning inom informationssäkerhet.

• Totalförsvarsövergripande frågor, med frågor bland annat om militär-civil samverkan, det civila försvarets stöd till det militära försvaret, samordning och ledning, samt rättsvetenskapliga analyser av ansvarsförhållanden och styrning liksom åtgärder för att stärka den svenska författningsberedskapen.

• Sektorsspecifik totalförsvarsforskning om frågor inom exempelvis hälso- och sjukvårdens beredskap, livsmedelsberedskapen eller it-kommunikationer av stor relevans för hela det civila försvaret som inte kan komma till stånd på annat sätt.

Forrige artikel Energimyndigheten vill ge kommunala energirådgivare beredskapsuppdrag Energimyndigheten vill ge kommunala energirådgivare beredskapsuppdrag Næste artikel Regeringen vill se snabbspår för Natolag Regeringen vill se snabbspår för Natolag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).