Förslag om skärpta säkerhetsregler vid statlig rekrytering får kritik

Säkerhetspolisen har pekat på risken att myndigheterna tar för lätt på eller helt förbiser arbetssökandes kopplingar till främmande makt vid rekryteringar till säkerhetskänsliga tjänster – bland annat av rädsla för att framstå som diskriminerande.

För att ge myndigheterna tydligare ramar – så att frågor kring dubbelt medborgarskap, utländsk partner, långa bosättningar utomlands eller frekventa besök i ett annat land som kan anses vara ett säkerhetshot inte ska gå under radarn – har Säpo föreslagit ett skärpt och förtydligat regelverk. En del i förslaget är det blir tydligt att det är den person som prövas som ska kunna visa tillräckliga underlag i prövningen, inte myndigheten som rekryterar.

Men förslagen från Säpo är inte oproblematiska. Remissinstanserna pekar på flera olika problem med de ändringar som Säpo förelår. Skarpast är kritiken från de olika fackförbunden.

Kritik från fackligt håll

Seko lyfter rättsosäkerheten om det inte införs en möjlighet för enskilda att överklaga en säkerhetsprövning, en invändning som bland andra även Saco-s har.

Saco-s lyfter även behovet av att det blir tydligare vad det är för uppgifter som arbetstagaren eller den arbetssökande ska lämna vid säkerhetsprövningen, då ansvaret ska ligga på individen att visa tillräckliga underlag vid prövningen. ”Det är viktigt att regleringen blir så tydlig som möjligt i detta avseende.” skriver Saco-s.

Offentliganställdas Förhandlingsråd avstyrker förslaget i sin helhet. En av de delar som rådet, som företräder 14 fackförbund, kritiserar är att utredningsansvaret läggs på den enskilde, den arbetssökande eller arbetstagaren, vid en säkerhetsprövning ”det finns starka invändningar ur ett rättssäkerhetsperspektiv mot en sådan ordning och att det inte är en proportionerlig åtgärd”, skriver rådet som anser att ”förslag av en sådan magnitud utredas grundligt och, i förekommande fall, regleras i lag och inte i förordning”.

TCO pekar på en rad olika otydligheter i hur förslagen är formulerade, men påpekar dessutom att upplägget med att lägga bevisbördan på den enskilde snarare riskerar att öka risken för att främmande makt kan placera personer på känsliga positioner i svenska statliga myndigheter:

”Man kan mycket väl föreställa sig en situation där den som med onda avsikter söker en säkerhetsklassning kommer att, med ”ursprungslandets” benägna bistånd, skaffa fram uppgifter som kan bedömas som ”tillförlitliga” medan den som med goda avsikter söker en motsvarande tjänst kommer att ha betydligt svårare att göra detsamma.” skriver TCO. Länsstyrelsen i Stockholm lyfter exakt samma risk i sitt yttrande.

Krav på mer utredning

Fackförbunden är inte ensamma om att påpeka oklarheter och otydligheter i förslagen. Totalförsvarets forskningsinstitut skriver att förslagens effekt och konsekvens inte utretts i tillräcklig utsträckning. Inte heller Post- och telestyrelsen eller Länsstyrelsen i Stockholm anser att förslagen inte är tillräckligt väl utredda

Flera remissinstanser påpekar att Säpo måste bistå med löpande information om vilka länder som utgör ett säkerhetshot, för att underlätta för myndigheterna att göra prövningarna.

Svårare hitta folk

Flera lyfter också att Säpo inte inser vidden av de ändrade reglernas konsekvenser för myndigheternas rekrytering, dels vad gäller utökat arbete, dels att det kommer bli ännu svårare att hitta kompetens.

”Ett konstaterande är att rekryteringsbasen kommer att minska då kraven skärps, detta på ett område där det redan är svårt att rekrytera. Yngre personer som kanske kommit till Sverige som flyktingar kan ha svårt att få fram fullgoda underlag för en utredning.” skriver Energimyndigheten.

”Urvalet av lämpliga kandidater för befattningar inom säkerhetskänslig verksamhet kommer att minska.” skriver Post- och telestyrelsen.

Förslaget lämnas in i somras

Säpo skickade in sin hemställan om skärpta krav vid säkerhetsprövning i somras, S-regeringen skickade ut hemställan på remiss i september.

{{toplink}}

johanna@altinget.se