Försvarets brist på trosor: ”Vi tror inte Försvarsmakten själva vet vad som tar tid”

Det är nästan ett år sedan Pliktrådet släppte sin rapport om allvarliga och bestående problem inom Försvarsmakten med icke-fungerande underkläder för de kvinnor som gör värnplikten. Sedan dess har inte mycket hänt, enligt, Hoa Sjöholm, Pliktrådet, ledamot med ansvar för arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor

– Det tråkiga är att när man står där som värnpliktig så är situationen till synes oförändrad. Det är ingen skillnad. Det är samma persedlar, samma trosor och bh:ar, säger hon till Altinget.

Rapporten beskriver trosor som skaver, bh:ar i få storlekar och som ger sår mellan brösten. Kvinnor väljer kalsonger istället – när de räcker till. Men för en kvinna fungerar inte kalsonger i alla lägen, påpekar Hoa Sjöholm.

– Att ha en binda i kalsongerna, det är det ju inte tal om att det fungerar något vidare, säger hon och fortsätter:

– Det är mycket fokus under grundutbildningen på att hålla hygienen. Då är det kontraproduktivt att man ska gå x antal timmar med blodiga kalsonger med en binda som inte sitter. Bindor går inte att ha i kalsonger.

Pliktrådet: Ge pengar till kvinnorna

Den lösning som Pliktrådet förordar, i väntan på att Försvarsmakten lyckas köpa in funktionella underkläder, är att följa de exempel där regementen erbjuder en summa pengar till de värnpliktiga att köpa egna underkläder för som uppfyller kraven.

– Det är en lösning som de värnpliktiga överlag är ganska nöjda med. Vi förespråkar det eftersom det ännu inte finns något centralt alternativ som funkar, säger Hoa Sjöholm.

Hon säger att det är svårt att få en klar bild av vad det är som gör problemet med icke-fungerande underkläder för kvinnliga värnpliktiga så otroligt långdraget. 

– Vi tror inte Försvarsmakten själva vet exakt vad det är som tar tid. Vem bär ansvaret? Olika individer pekar på olika personer och instanser. Det finns liksom ingen centralt som kan ställa sig upp i ett rum och säga att ”jag har ansvar för den här frågan”, säger hon och fortsätter:

– Problemet prioriteras inte tillräckligt högt, även om Försvarsmakten är medveten om problemet. Till och med ÖB har ju fått höra om det.

Generalen: Nästa år tror jag vi löst det

Men kanske är en ljusning på väg. I alla fall på trosfronten. Det hoppas Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz.

– Jag kan inte lova något datum. Men om jag ska uttrycka min egen vilja, så senast inrycket nästa år. Då tror jag att vi har löst problemet, säger han till Altinget.

Däremot kan det ta längre tid vad gäller bh:ar. Försvarsmakten tvingades nyligen avbryta en upphandling av tre bh:ar: En för sport, en för permisuniform och en för fältbruk.

– Det var svårt att få någon leverantör som lade ett anbud och kunde leverera alla tre. Nu har vi delat upp upphandlingen i tre olika delar.  I den upphandlingen går vi nu fram med att de bh som ska användas i fält blir i merinoull. Vilka uppfyller våra krav på flamskydd. Så det riskbeslut vi avsåg fatta kring flamskydd blev överflödigt, säger Claes Isoz och fortsätter:

– Det kan ta en stund innan upphandlingen är klar. I väntan på det överväger vi att ha ett avtal mot någon leverantör där de värnpliktiga kan plocka ut en bh. Det är klart att en bh ska passa, säger han.

Inköpen av trosor pågår i två parallella processer. Dels är de en del av det nya nordiska uniformsystemet Nordic Combat Unifom System som ska börja användas från och med år 2024 och vara driftsatt helt och hållet år 2026. Dels fick Försvarsmakten en leverans på 12 500 trosor av en ny modell i somras.

– Det är de första av en ny variant. Den verkar fungera på ett bra sätt. Stämmer det, så  fortsätter vi anskaffa den, säger Claes Isoz.

Försvarsmaktens väg till insikt

Enligt Isoz finns det två olika bidragande förklaringar till att kvinnliga värnpliktiga i den svenska Försvarsmakten år 2022 inte kan hämta ut trosor och bh:ar som fungerar.

– Kvinnor har funnits i Försvarsmakten sedan början av 80-talet. Då ansåg man att underkläderna var kvinnans problem och kvinnans ansvar att lösa. Sedan gick det över till en uppfattning om att det var kvinnans problem, men Försvarsmaktens ansvar att lösa. Nu har man insett att det är Försvarsmaktens problem och Försvarsmaktens ansvar, säger han.

Den andra bidragande orsaken, enligt Isoz, är att personlig utrustning under en lång tid inte har varit prioriterat i Försvarsmakten.

– Man har dragit ner och ner och ner. Underkläder, lager ett och lager två, hjälmar och så vidare. Allt det har varit nedprioriterat. Det har inte ens funnits gradbeteckningar till officerarnas uniformer, säger han.

johanna@altinget.se