KKrVa: Det krävs för att återskapa ett fungerande totalförsvar

| Skriv ut

DEBATTER. Våren 2018 lade Kungl Krigsvetenskapsakademien (KKrVa) fram rapporten "Ett trovärdigt totalförsvar". I tre debattartiklar på Altinget under hösten har ledamöter redovisat de viktigaste slutsatserna.

Rapporten är resultatet av en treårig studie med syftet att visa på de åtgärder som krävs för att återskapa ett fungerande totalförsvar. Studien omfattar analyser av tänkbara hot, teknikutvecklingen samt brister och förändringsbehov inom såväl det civila som militära försvaret. Perspektivet är år 2030.

I tre debattartiklar på Altinget redovisar ledamöter av Kungl Krigsvetenskapsakademien de viktigaste slutsatserna avseende hotbilden, utformningen av ett framtida civilt försvar och hur försvarsmakten bör utvecklas.

Följ länkarna för att komma till debattartiklarna:

Del 1: "Ett trovärdigt totalförsvar – vilka är hoten?"

Flera områden i Sverige är strategiskt intressanta för Ryssland. Samtidigt som utmaningarna är stora är Sveriges möjligheter att möta dem mycket begränsade, skriver Karlis Neretnieks, tidigare rektor för Försvarshögskolan.


Del 2: "Det militära försvarets politiska utmaningar"

Slutsatsen i Krigsvetenskapsakademiens analys är att Försvarsmakten är underdimensionerad och underfinansierad. Både med hänsyn till Försvarsbeslut 2015:s inriktning och till en potentiell angripares tekniska utveckling och kapacitet, skriver Frank Rosenius, tidigare ställföreträdande ÖB.


Del 3: "Krävs kraftfullt agerande för att bygga modernt försvar"

Globaliseringen, digitaliseringen och privatiseringen av samhällsviktiga verksamheter ställer krav på nya lösningar vid uppbyggandet av totalförsvaret. Det krävs ett kraftfullt agerande för att bygga ett modernt civilt försvar, skriver Peter Lagerblad, före detta statssekreterare.

Forrige artikel Politiska botar fördubblades inför valet Politiska botar fördubblades inför valet Næste artikel Statskontoret: Försvarsmakten har överskattat sin operativa förmåga Statskontoret: Försvarsmakten har överskattat sin operativa förmåga
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).