Kustbevakningens gd: Det är bra tajming att jag kliver av nu

Efter sommaren lämnar Therese Mattsson uppdraget som generaldirektör för Kustbevakningen efter drygt fem år. Då har hon varit mer än fyra decennier i statens tjänst, varav många år på högsta chefsnivå. Hon hävdar att hon har siktet inställt på att först känna efter hur det är att vara pensionär och räknar upp saker som att frosta av frysen och rensa garderober.

Men med en bakgrund inom bland annat Rikskriminalpolisen, Säpo, krishantering vid statsrådsberedningen, Tullverket och nu Kustbevakningen, så är det knappast osannolikt att hon kommer att få en roll inom statens arbete med att bygga upp totalförsvaret. Kanske som utredare, kanske som någonting annat.

– Jag försvinner ju inte från jordens yta när jag går i pension, säger Therese Mattsson.

Bra tajming att lämna myndigheten

Hon anser att det är ett bra läge nu för myndigheten att hon lämnar över chefsstolen till en efterträdare, det vill säga att hon inte sitter kvar i ett eller två år till.

– Kustbevakningen behöver en generaldirektör som tar det här i sex år, som hanterar Nato-inträdet och uppbyggnaden av totalförsvaret. Det gäller att man håller i, har den långsiktiga planen och kan justera efter vägen. Därför är det bra tajming nu för myndigheten att jag kliver av, säger hon.

Kustbevakningen som myndighet är i dag i ett bra läge, enligt Mattsson. I flera år har hon arbetat för att få ökade anslag i budgeten och rekrytera fler kustbevakare – i syfte att kunna bemanna myndighetens båtar så att de ska kunna lämna kajen. Ett arbete som har gett resultat, myndigheten har fått gehör för sina önskningar till regeringen och nu är ekonomin mer stabil, enligt Mattsson.

– Vi är en del av det man tappade bort när man trodde att det var den eviga freden. Men jag känner att man nu förstår vad man ska ha Kustbevakningen till, med tanke på uppbyggnaden av totalförsvaret, säger hon och tillägger:

– Även om vårt huvuduppdrag är miljöräddning, oljeupptagning ute till havs bland annat.

Skärpt läge: Vi rapporterar allt vi ser

Therese Mattsson beskriver Kustbevakningen som en kombination av polis och räddningstjänst till sjöss. Det skärpta säkerhetsläget i Östersjön har gjort att kustbevakarna i dag är mer vaksamma och arbetar annorlunda när det gäller saker man observerar till havs.

– Vi har sänkt tröskeln för att rapportera incidenter eller sådant som är ovanligt. Man vet inte vad som kan tänkas behövas i det stora pusslet, det pussel som kanske Försvarsmakten, Must eller Säpo lägger. Så vi rapporterar in allt vi ser ute till sjöss nu, säger Mattsson och ger exempel:

– Vi kanske tycker att det är väldigt mycket utländska fartyg på en plats eller att de ligger ovanligt länge vid ett ställe. Vi vet hur det normalt ser ut och då ser vi också vad som är lite ovanligt. Det behöver inte vara något konstigt, men vi rapporterar det, så får någon annan som har den stora bilden lägga pusslet, säger hon.

Kustbevakningen kommer att påverkas av ett medlemskap i Nato, men det är oklart exakt hur.

– Det är ingen som vet riktigt. Vi pratar med våra grannländer som redan är med i Nato, kustbevakningen i Norge och Danmark, men de minns inte hur det är att inte vara med i Nato, säger Therese Mattsson. 

En konkret uppgift kan vara att lotsa in utländska krigsfartyg, en mer komplex del är hur Kustbevakningens samverkan med marinen påverkas av ett Nato-inträde.

Det här oroar generaldirektören

Med tanke på säkerhetsläget och utifrån dina långa erfarenhet inom staten – vad håller dig vaken om nätterna?

– Det är det här med vad är det vi inte har tänkt på? Vad är det värsta som kan hända och hur hanterar vi det om det kommer? Man försöker göra någon riskbedömning och förbereda sig, men man kan inte tänka på allt, säger Mattsson och fortsätter:

– Man kan inte förbereda sig på en kärnkraftskatastrof till exempel, de förberedelserna skulle kosta så mycket. Sen är det så, att om en sak händer, då kan man ge sig den på att det händer något annat samtidigt. En katastrof kommer sällan ensam.

Sverige har under lång tid varit ett väldigt öppet land, konstaterar Therese Mattsson. Ett land som varit mycket öppet med sina resurser. Det gör att en fiende i dag känner till våra svagheter.

– Det var någon härförare som en gång sade att planerna överlever inte första kontakten med fienden. Det är lite så. Men Kustbevakningen är en riskhanteringsmyndighet. Är man van att hantera risker och att vad som helst kan hända, då har man lättare att hantera även annat. Men det bygger väldigt mycket på att man har individer som har förmåga att ta beslut, säger hon.

Therese Mattsson säger att hon är väldigt glad att regeringen har utsett en minister för civilt försvar, eftersom återuppbyggnaden av totalförsvarets civila del kräver stort fokus.

Säkerhet och miljö går ihop

Kustbevakningen är en del i totalförsvaret, men dess huvuduppdrag ligger inom miljöövervakningen. Men säkerhetsfrågorna och miljöfrågorna blir allt tätare sammanlänkande, enligt Therese Mattsson.

– Miljöfaktorer kan vara ett vapen numera, det tänkte man nog inte förut. Miljöfrågorna är inte här och totalförsvaret där, utan i dag går allt ihop, säger hon och fortsätter:

– Miljöpåverkan kan vara ett led i att destabilisera ett land. Den miljöpåverkan som sker i Ukraina nu kommer de att få hantera i decennier framåt. För oss i Sverige skulle det göra enorm skada för vårt totalförsvar om Mälaren som är en stor dricksvattentäkt blev förorenad eller om det inträffade en jättestor oljeolycka i Östersjön. En sådan olycka skulle också binda upp stora resurser. Det är inte heller oviktigt.

Cheftiden på Rikskrim: Då var de kriminella vuxna

Före tiden som generaldirektör på Tullverket och Kustbevakningen plus det dryga året som chef för krishanteringskansliet vid statsrådsberedningen, så arbetade Therese Mattsson i många år i olika delar inom polisen. Däribland sex år som chef för dåvarande Rikskriminalpolisen.

Utifrån dagens allvarliga situation med gängbrottslighet och dödliga skjutningar, är det någonting som ni borde ha gjort då som ni inte gjorde?

– De dåvarande polismyndigheterna var väldigt självstyrande och Rikskrim var på centralnivå. Jag lämnade år 2010, de säger att den här typen av organiserad brottslighet började runt 2015. Kanske fanns det de som redan då kunde förutsäga den här situationen, men på rikskrimnivå hanterade vi den grova organiserade brottsligheten som fanns. De gäng som fanns då var vuxna personer som var kriminella. MC-gängen och andra gäng. Det var inte barn inblandade då, säger hon och tillägger att det förebyggande arbetet låg på polismyndigheterna ute i länen.

Avundas inte Anders Thornberg

Therese Mattsson säger att hon inte avundas rikspolischefen Anders Thornbergs uppdrag och kallar hans uppgift för ”otroligt tuff”. Hon tror inte det kommer att bli lätt att rekrytera hans efterträdare när det är dags.

– Alla kan beskriva problemen och har lite olika idéer om hur man kan komma framåt, men jag har inte sett någon som har lösningen. Det finns inte någon manual som säger hur vi ska göra, säger hon.

Tacksam för åren i staten

Själv har hon bestämt sig och säger att hon är tacksam för sina 40 år i staten.

– Jag tror jag skulle gjort samma resa igen. Kanske med bättre erfarenheter, men de får man ju alltid i efterhand. Det har varit ett spännande och utmanande yrkesliv.

{{toplink}}

johanna@altinget.se