Lärdomar från Ukrainas civilsamhälle kan stärka Sveriges beredskap

Af Magnus Karlsson och Lena Wilderäng
Professor i civilsamhällesstudier, respektive forskningsassistent, Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld högskola.

Kan Sverige lära något av det ukrainska civilsamhället när det gäller civil beredskap? Studier har under många år visat att Ukrainas civilsamhälle är svagt, tilliten låg och att landet haft problem med korruption. Men det ukrainska civilsamhället spelar en mycket viktig roll i det pågående kriget.

Informella nätverk präglar ukrainska civilsamhället

Oavsett om man talar om att bidra till det nationella motståndet, förbereda återuppbyggnaden av landet, stärka demokratin eller bekämpa den utbredda korruptionen tillskrivs det en viktig roll. Inte sällan ses det som den tredje försvarskraften efter militären och det internationella stödet.

I vår forskning ser vi en förklaring till den skenbara paradoxen om det ukrainska civilsamhället. Det finns förvisso relativt få civilsamhällesorganisationer i Ukraina, men människor samlar sig i stället i informella nätverk för att bidra med ett omfattande stöd. Det verkar finnas en misstänksamhet mot byråkratiska organisationer och registrerade medlemskap sedan den gamla sovjettiden. I stället går man ihop med människor man redan känner och hjälper dem man har en relation till.

Det är vanligt att ukrainare går samman för att samla in medel och bistå med utrustning till enskilda militära förband till följd av personliga kontakter. Studier visar att mer än två tredjedelar av befolkningen har bidragit med mat, saker och pengar under kriget. Revolutionerna i Ukrainas närtidshistoria har lärt människor att organisera sig, samla och fördela resurser och lita på varandra.

En god och drivande kraft

Vår forskning visar att det ukrainska civilsamhället ses som en god och drivande kraft i förhållande till staten. Den både bevakar och ibland till och med ersätter den. En ny studie visar till exempel att bara 31 procent av befolkningen har tillit till regeringen och 16 procent till domstolarna, medan 86 procent (!) litar på organisationerna i civilsamhället.

I kontrast framstår det svenska civilsamhället som mycket annorlunda. Vi är väl organiserade, har hög tillit och ett starkt överbryggande socialt kapital. Dessutom har vi en väl utvecklad dialog mellan civilsamhällets organisationer och staten.

Den 26 april lämnade Försvarsberedningen sin slutrapport om det svenska försvarets framtid. Vi vet att den civila beredskapen behöver stärkas skyndsamt. Här kan Sverige lära av Ukraina.

Tre lärdomar från Ukraina

Utifrån vår forskning identifierar vi tre viktiga lärdomar:

Den civila beredskapen stärks av ett rikt socialt kapital. Den typ av överbryggande socialt kapital som är utmärkande för Sverige bedöms ofta vara mycket kraftfullt. Vår tillit till och vana att samarbeta med människor vi inte känner kan vara en mycket viktig resurs. Det sociala kapitalet stärks av inkludering, demokratiska processer och välskötta samhällsinstitutioner, medan det försvagas när samhällsgrupper ställs mot varandra.

Den civila beredskapen stärks av ett förtroendefullt samtal mellan civilsamhället och staten. Dialogen mellan civilsamhällets organisationer och staten har länge varit ett adelsmärke för det svenska samhället. I dag finns mörka moln på himlen. Statsmaktens hårt kritiserade ekonomiska nedskärningar och mer instrumentella syn på civilsamhället har fått civilsamhällesorganisationer att känna sig svikna och hotade. Att vara varsam i dialogen med det civila samhällets organisationer kan på sikt stärka den civila beredskapen.

Den civila beredskapen kan stärkas av en nybyggaranda i civilsamhället. En vanlig kritik mot det svenska civilsamhällets organisationer är att de sitter i statens knä: etablerade organisationer inväntar ofta statens initiativ (och finansiering) innan de skrider till handling. En framtida civil beredskap kan ha nytta av att inspireras av den egensinnighet och självständighet som ses i Ukraina. Det svenska civilsamhället bör stå väl rustat för en sådan uppgift.

Kultivera existerande värden

Debatten om försvarsberedningens rapport bör inte enbart handla om storleken på de ekonomiska anslagen till Försvarsmakten. Utifrån erfarenheterna från Ukraina behöver återuppbyggnaden av den svenska civila beredskapen också handla om att värdera och kultivera existerande värden. Demokrati behövs för att försvara demokrati.

debatt@altinget.se