MP: En minister utan budget är bara symbolpolitik

Med ett säkerhetspolitiskt läge som är det sämsta sedan kalla krigets slut råder det stor politisk enighet om att det militära försvaret ska tillskjutas mer resurser under de kommande åren. 

Men för att samhället ska fungera i händelse av kris och ytterst i en krigssituation är det minst lika viktigt att rusta upp det civila försvaret och krisberedskapen. Även om det talas allt mer om det civila försvarets vikt och även fast regeringen har tillsatt en minister för civilt försvar så lyser de ekonomiska satsningarna med sin frånvaro.

MSB presenterade i höstas en rapport som visar på ett behov av 27 miljarder per år under perioden 2026–2030 för att komma ikapp. Det är mycket pengar – men det behöver ställas i relation till den kostnad som ligger i att inte satsa. 

Hot ständigt närvarande

Det moderna kriget är inte svart eller vitt. Mycket kan hända och händer under gränsen för väpnat angrepp, i den så kallade grå zonen. De hybrida hoten är ständigt närvarande. Hot mot vårt digitala och uppkopplade samhälle, mot vår infrastruktur och energiförsörjning och inte minst mot vår demokrati.

Lägg därtill hoten som är kopplade till klimatkrisen med extremvärme, skogsbränder, skyfall och översvämningar. Hot som riskerar att påverka vår tillgång till rent vatten och livsmedel. Det finns stora behov av att satsa på bättre beredskap, men som vanligt är det störst fokus på den militära beredskapen när säkerhetshoten är mycket bredare än så. 

Regeringen har tillsatt en minister för civilt försvar, Carl Oskar Bohlin (M). Det är bra och vi från Miljöpartiet välkomnar det. Men en minister utan tillräcklig budget att genomföra nödvändiga insatser och åtgärder blir bara symbolpolitik. 

Säkra balansen

Miljöpartiet har anpassat sin politik utifrån det nya säkerhetspolitiska läget och säger sedan ett antal år tillbaka ja till större satsningar på det militära försvaret än vad vi, liksom många andra partier, tidigare såg behov av. Vi står bakom att anslagen till det militära försvaret ska växa till 2 procent av BNP. Men vi vill samtidigt se en bättre balans mellan det militära och det civila försvaret.

När det militära försvaret nedrustades under 90- och 00-talen lades det civila försvaret i princip ned. Vi vill nu se större satsningar på det civila försvaret och krisberedskapen, på åtgärder som möter de hybrida hoten och som säkrar vår tillgång på livsmedel och rent vatten. 

Miljöpartiet fick i försvarsberedningens delrapport Kontrollstation 2023 med tydliga skrivningar om att ”det civila försvarets uppbyggnad och utveckling är avgörande för genomförandet av totalförsvarsbeslutet. Därför behöver också det civila försvarets utveckling, uppbyggnad och finansiering beaktas.”

Försvarsberedningen kommer att återkomma till frågan om det militära och civila försvarets inriktning och ekonomiska förutsättningar i slutrapporten som lämnas våren 2024. Men för att inte tappa tid bör regeringen agera skyndsamt och redan i höstens budget göra en större satsning på det civila försvaret.

debatt@altinget.se