Oro efter spricka i nordiskt samarbete – S kräver svar

Regeringens agerande som ordförande i Nordiska ministerrådet har fått Grönland att överväga att lämna det nordiska samarbetet. På tisdagen frågades Nordenminister Jessika Roswall (M) ut i riksdagen.

En spricka har uppstått i det nordiska samarbetet efter regeringens beslut att inte bjuda in de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland till Nordiska ministerrådets sommarmöte.

Grönlands regeringschef Múte B. Egede meddelade i ett brev i våras att han, som en följd av den svenska regeringens beslut, sätter det nordiska samarbetet på paus. Han kommer inte att delta i det Nordiska rådets arbete eller delta vid den årliga sessionen i Reykjavik i höst. Grönlands utrikesminister har också sagt till Ekot att man överväger att helt lämna organisationen. 

På tisdagen frågades Nordenminister Jessika Roswall (M) ut i riksdagen. Den socialdemokratiska ledamoten Eva Lindh anser att den grönländska bojkotten är bekymmersam och ville veta vad regeringen, som i år är ordförande i Nordiska ministerrådet, planerar att göra.

– Att inte bjuda in Åland, Färöarna och Grönland till mötet i maj är ändå ett avsteg från det normala och någon typ av signal, även om det kanske inte var menat så har effekterna blivit tydliga och påverkar hur vi kan samarbeta i Nordiska rådet framöver, säger hon till Altinget.

Jessika Roswall var i debatten tydlig med att även Norge tidigare valt att inte bjuda in de självstyrande områdena. Hon anser även att samarbetet fungerar bra. 

– Det nordiska samarbetet är omfattande och sker i olika fora och olika format, såväl formella som informella. Ett närmare och starkare nordiskt samarbete är en tydlig prioritering för den svenska regeringen och arbetet med att förbättra ett redan nära samarbete sker kontinuerligt med våra nordiska grannar.

Men Eva Lindh, som själv är en del av den svenska representationen i Nordiska rådet, är besviken efter debatten och tycker inte att hon fick svar på vad regeringen ska göra.

– Om det så är att ta kontakt eller göra något ytterligare så tycker jag att det är viktigt att statsrådet i alla fall försöker att förbättra samarbetet, säger hon. 

Kritiserats för uttalande

Inför Nordiska ministerrådets sommarmöte uppmanade Ålands regering Sverige att tänka om och även Färöarnas lagman Aksel V. Johannesen var besviken när det stod klart att de självstyrande områdena skulle hållas utanför. Han har också varit kritisk till Roswalls uttalande i våras om att ett färöiskt, fullvärdigt medlemskap i Nordiska ministerrådet inte är aktuellt.

I riksdagsdebatten på tisdagen konstaterade Jessika Roswall att tidigare utvärderingar av de självständiga områdenas roll i Nordiska ministerrådet landat i att de inte borde bli fullvärdiga medlemmar.

– Slutsatsen, väldigt förenklat, har alltid hamnat i att internationella traktat som Helsingforsavtalet sluts mellan stater, sade hon.

Nordenministern ville inte ge sig in i en diskussion om områdenas självständighet.

– Frågan om Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet är en fråga som i första hand behöver behandlas inom den danska riksgemenskapen.

Tidigare har Jessika Roswall förklarat valet att inte bjuda in de tre självstyrande områdena till sommarmötet med att det skulle handla om utrikes- och säkerhetspolitik. Den grönländska regeringschefen Múte B. Egede köper dock inte argumentet utan menar att Grönland har en central roll i utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken i Arktis.

Eva Lindh (S) anser att det rådande säkerhetsläget innebär att samarbetet inom Norden är viktigare än på länge.

– Det här är någonting som vi måste ta på allvar, särskilt nu med den utsatta situation som vi är i. Vi måste stärka det nordiska samarbetet. {{toplink}}

Forrige artikel FMV: Vi får bättre effekt på plats i Kiev FMV: Vi får bättre effekt på plats i Kiev Næste artikel Regeringen väljer starkare ord om klimatet än försvarsberedningen Regeringen väljer starkare ord om klimatet än försvarsberedningen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.