Pål Jonson: Jag tycker inte människor ska vara rädda

Världen har blivit farligare än för ett år sedan, så farlig att krig inte kan uteslutas – så lyder budskapet från M-ministrarna vid försvarskonferensen i Sälen. Det handlar inte om någon alarmism, enligt försvarsminister Pål Jonson (M). ”Vi har en skyldighet att informera människor om detta”, säger han.

Sedan Försvarssverige samlades på Högfjällshotellet i Sälen i januari år 2023 har världen blivit farligare. Så lyder det övergripande budskapet från de moderata ministrarna som är på plats vid Folk och försvars rikskonferens. ”Det kan bli krig i Sverige”, sade civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin (M) i sitt anförande på söndagen. ”Kriget kan komma – också till oss”, sade försvarsminister Pål Jonson (M). 

Men Pål Jonson (M) vill inte gå med på att regeringens retorik skulle närma sig alarmism.

– Det måste utgå från att det är det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut, som också har blivit sämre det sista året. Då har vi en skyldighet att informera människor om detta, säger Pål Jonson till Altinget och fortsätter:

– Jag tycker inte att människor ska vara rädda, man ska vara medveten om att säkerhetsläget har försämrats. Det kommer påverka vår samhällsekonomi. Det kommer påverka behovet att snabbare bygga upp totalförsvar. Det kommer påverka individer.

Soldater till Lettland

Statsminister Ulf Kristersson lämnade i sitt tal på måndagen ett besked om att regeringens inriktning är att Sverige, när Nato-medlemskapet är i hamn, ska delta med soldater till Nato-styrkorna i Lettland som leds av Kanada. 

– Där gör vi nytta, säger Ulf Kristersson om planen, enligt uppgifter till Dagens Nyheter rör det sig om cirka 800 soldater från det skånska regementet P7 i Revinge.

När försvarsminister Pål Jonson talar något senare ligger fokus framför allt på Ukraina.

– Vi ska fortsätta stödja Ukraina så länge som det behövs. Allt annat vore säkerhetspolitiskt självskadebeteende, säger Jonson.

Men stödet behöver också utvecklas från de återkommande stödpaketen, där en stor del av innehållet kommit från Försvarsmaktens förråd. Här är samarbetet inom Ukraine Defence Contact Group centralt, enligt försvarsministern.

– Fokus kommer ligga på längre utbildningar och nyproducerat försvarsmaterial för att stärka den ukrainska militära förmågan här och nu, men också för att långsiktigt anpassa deras försvarsstyrkor och göra dem Nato-interoperabla, säger han.

Försvarsindustrin i fokus

Pål Jonson pekar på ett antal viktiga lärdomar för Sverige från slagfältet i Ukraina: Att uthållighet och volym spelar roll, vikten av att försvaret kan växa snabbt och vikten av en stark försvarsindustri.

Regeringen öppnar upp för att korta ledtiderna för ny försvarsmateriel genom långsiktiga upphandlingar av ammunition och genom att inom Norden använda varandras ramavtal. Målet är att tredubbla produktionen av artillerigranater i Sverige inom ett par år. 

Som en ytterligare åtgärd för att stärka försvarsindustrin och -innovationen får Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Försvarsmakten och Vinnova ett antal uppdrag under året.

– Vi har varit jätteduktiga på det här förr i tiden. Men vi har en skuld att betala av för att inte ha investerat i vår försvarsförmåga och den militära forskningen. Någonstans är det väl så här att har inte ungarna mat på bordet så köper man inte en ny bil, säger Pål Jonson vid pressträffen.

Forrige artikel Ny strategi ska möta det ökade terrorhotet Ny strategi ska möta det ökade terrorhotet Næste artikel Tidigare riksdagsledamöter som avlidit 2023 Tidigare riksdagsledamöter som avlidit 2023
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.