Statens ansvar att kontanthanteringen fungerar

Det borde vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer. Vår förhoppning är att Anna Kinberg Batra i sin utredning ger förslag på hur staten kan ta ansvar för kontanthanteringen, skriver Nina Wenning, Bankomat, i en replik.

Af Nina Wenning
Vd, Bankomat

I en debattartikel den 14 maj skriver Björn Eriksson från Kontantupproret och Per Åsling från Centerpartiet att de vill ha regler som säkrar kontanternas ställning i Sverige. Vi på Bankomat delar deras oro kring nedmonteringen av kontanthanteringen i samhället men ser helt andra lösningar.

Kontanter är viktiga

Över 90 procent av alla betalningar i Sverige sker i dag digitalt. I Bankomats automater har kontantuttagen minskat med ungefär 10 procent per år de senaste åren och dubbelt så mycket under 2020.

När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också incitamenten för kommersiella aktörer som banker, kontantserviceföretag, värdebolag och handlare att hantera kontanter. Den tydligaste konsekvensen av detta är att allt fler butiker och restauranger slutar att ta emot kontanter.

Samtidigt är det oerhört viktigt för samhället att kontanthanteringen fungerar. Många människor, i synnerhet äldre och funktionsvarierade, klarar inte vardagen utan kontanter. Kontanter är också viktiga ur ett beredskapsperspektiv, eftersom digitala betallösningar kan slås ut i vissa typer av krissituationer.

Statens ansvar

Björn Eriksson och Per Åsling ser denna problematik och vänder sig till Anna Kinberg Batra, som leder den nu pågående utredningen Statens roll på betalningsmarknaden. Deras förhoppning är att Anna Kinberg Batra ska föreslå en lagstiftning liknande den som finns i Norge och Danmark, där aktörer som tar emot betalningar är tvingade att också ta emot kontanter.

Bankomats uppfattning är att det förslaget bygger på ett grundläggande feltänk om att det är privata aktörer som ska ansvara för kontanthanteringen. Det borde tvärtom vara självklart att ansvaret för en samhällsviktig infrastruktur ska ligga på staten och inte på marknadsaktörer.

Gör kontanthantering mer attraktivt

Det kan också ifrågasättas om tvingande lagstiftning gentemot privata aktörer skulle fungera. I Storbritannien har en oberoende utredning visat att lagstiftning inte är det mest effektiva sättet att upprätthålla kontanthanteringen, eftersom det kan motverka kommersiella incitament. Den brittiska utredningen anser i stället att staten bör göra det mer lönsamt för företag att acceptera kontanter som betalning.

Det är också den linjen som Bankomat tror på. Handeln och andra näringsidkare har redan belastats hårt av den snabba nedmonteringen av kontantinfrastrukturen, eftersom det har blivit både svårare och mer kostsamt att få tag på växelpengar och lämna in dagskassor. Vad som krävs är att staten genom subventioner och incitament gör det mer attraktivt för privata aktörer att hantera kontanter.

Hoppas Kinberg Batra inspireras

Vår förhoppning är att Anna Kinberg Batra inspireras av den brittiska utredningen och i sin egen utredning ger förslag på hur staten kan ta ansvar för kontanthanteringen. Vi på Bankomat bidrar gärna med perspektiv och kunskap.

Beslutskedja: Statens roll på betalningsmarknaden

18/11
2020
11/12
2020
18/12
2020
26/2
2021
14/5
2021
4/6
2021
11/6
2021
13/1
2023
3/2
2023
31/3
2023
31/3
2023
3/4
2023
5/4
2023
14/6
2023

Forrige artikel UR: Vårt uppdrag är viktigt för att rusta skolan inför samhällskris UR: Vårt uppdrag är viktigt för att rusta skolan inför samhällskris Næste artikel Varför vill inte regeringen vaccinera Försvarsmaktens personal? Varför vill inte regeringen vaccinera Försvarsmaktens personal?
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.