Sverige måste kräva ett starkare cyberförsvar i EU

Debatt | Skriv ut

Vi måste undvika en ökande militariseringsgrad av cyberdomänen och istället satsa på en proaktiv, men ansvarsfull, strategi för att möta dagens och framtidens cyberhot. Det skriver Katarina Stensson och Kevin Stenberg, Piratpartiet.

Af Katarina Stensson och Kevin Stenberg
Partiledare och toppnamn i EU-valet, Piratpartiet respektive biträdande partisekreterare, Piratpartiet

I ljuset av den nyligen genomförda och omfattande hackerattack, som tog både företag, myndigheter och riksdag på sängen, blir behovet av ett kraftfullt cyberförsvar allt mer påtagligt. Att över 70 miljoner lösenord på nättjänster som Facebook, Netflix och PayPal nyligen läckt ut äventyrar även vår digitala frihet, säkerhet och trygghet på ett fullkomligt oacceptabelt sätt.

Försvarsmaktens oro över Rysslands omfattande insamling av information, om Sverige och våra system, understryker att vi befinner oss i en tid där omfattande satsningar krävs för att säkerställa nationell integritet.

År 2021 antog Europaparlamentet en resolution (EU’s Cybersecurity Strategy for the Digital Decade) som ett styrdokument för uppbyggandet av ett europeiskt cyberförsvar. Även om Piratpartiet stöder stora delar av innehållet anser vi att den inte är tillräcklig. Vårt perspektiv är tydligt: ett starkare digitalt försvar måste kombinera säkerhetsaspekter med en konsekvent respekt för individens integritet och frihet.

EU:s nuvarande cybersäkerhetsstrategi är ofullständig

Inom ramen för resolutionen betonas vikten av Free and Open Source Software (FOSS) som grund för internetinfrastrukturen. Vi stöder detta till fullo och anser att det är avgörande för att säkerställa kritisk infrastruktur och digitala tjänster. EU:s nuvarande cybersäkerhetsstrategi är dock ofullständig, och måste förbättras för att kunna möta dagens ökade hot mot vårt digitala samhälle.

Cyberkrig är ett hot mot internationell fred och stabilitet, särskilt med tanke på bristen på transparens och svårigheterna att fastställa ansvar. Därför stöder Piratpartiet aktivt en internationell överenskommelse om cyberkrigföring. En sådan överenskommelse skulle förplikta länder att deklarera användningen av cybervapen och förhindra aktiv underminering av civila system.

Proaktiv inställning till cyberhoten

När EU nu diskuterar investeringar i aktivt cyberförsvar är det nödvändigt att klargöra de juridiska och politiska befogenheterna för dess användning. Piratpartiet betonar vikten av att etablera normativa grundvalar för användningen av aktivt cyberförsvar innan det tas i bruk. Det gör vi för att undvika en gradvis militarisering av cyberdomänen, och samtidigt upprätthålla principerna om ansvarsfullt statligt beteende och noggrannhet.

Även Nato har tagit steg mot att anta en mer proaktiv inställning till cyberhot. Det är avgörande för att medlemsländerna ska kunna definiera ansvarsområden för både civila organ och militären inom aktivt cyberförsvar för att säkerställa effektivitet. Från en reaktiv förståelse av cyberhot går diskussionerna nu mot en proaktiv strategi för att bekämpa dem, och det är här Piratpartiets perspektiv framhäver behovet av att skydda individens integritet.

Piratpartiet vill skapa, och upprätthålla, ett starkare digitalt försvar i EU som bygger på transparens, respekt för grundläggande rättigheter och internationellt samarbete. Vi måste undvika en ökande militariseringsgrad av cyberdomänen och i stället satsa på en proaktiv, men ansvarsfull, strategi för att möta dagens och framtidens cyberhot. Genom att stärka samarbetet mellan aktörer och betona vikten av FOSS som grund för internetinfrastrukturen kan vi skapa en mer säker digital framtid för EU-medborgarna. Det inkluderar förstås oss svenskar.

Forrige artikel Är regeringen beredd att betala för en vård som fungerar även i kristider? Är regeringen beredd att betala för en vård som fungerar även i kristider? Næste artikel Skamligt att vår politiska ledning skrämmer befolkningen Skamligt att vår politiska ledning skrämmer befolkningen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).