Svidande kritik mot utformningen av statsbidrag till civilsamhällets säkerhet
Statens stöd till civilsamhällets säkerhetshöjande arbete når inte dem som behöver pengarna bäst. De flesta organisationerna känner inte ens till bidragen, skriver Statskontoret i en utvärdering.
Myndighetens utredare Kajsa Holmberg sammanfattar:
– Om de som behöver bidraget inte känner till att det finns, så spelar det ingen roll hur väl Kammarkollegiet handlägger ansökningarna och fördelar pengarna. Och om Kammarkollegiet inte handlägger ansökningarna på ett objektivt sätt och fördelar pengarna utifrån behov, så spelar det ingen roll om alla organisationer som behöver bidraget söker det. För då hamnar pengarna inte där de behövs mest, säger hon till Altinget.
Når inte målgruppen
Bidragets ram är i dag på 44 miljoner kronor. Statskontorets utvärdering rör hur själva bidragsmodellen är utformad. Myndigheten menar att den i nuläget ”fungerar sämst för de organisationer som är särskilt utsatta för hot, våld eller trakasserier”.
Det vill säga de organisationer stödet är till för.
Hur är det ens möjligt?
– Det främsta skälet är att Kammarkollegiet inte fördelar bidraget utifrån behov. De organisationer som har störst behov får inte medel i paritet med de behoven. I stället fördelar Kammarkollegiet bidraget till de organisationer som är först till kvarn.
Det var den tidigare kulturministern Jeanette Gustafsdotter (S) som gav Statskontoret uppdraget att utvärdera hur effektivt och ändamålsenligt bidraget är.
{{toplink}}
Både Kammarkollegiet och civilsamhället har haft synpunkter, sedan en ny förordning trädde i kraft 2018.
Låt SST utbilda
Statskontoret föreslår också att Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ska ta över utbildningsinsatserna.
– SST ansvarade för dem fram till 2018. Men även sedan dess har de haft flera regeringsuppdrag att stödja trossamfunden i att utveckla sitt säkerhetsarbete. Inom ramen för det och för krisberedskapen har de handlagt säkerhetsutbildningar tillsammans med Polisen, MSB och lokala räddningstjänster och det har fungerat väl, säger Kajsa Holmberg.
– SST har en uppbyggd kompetens och struktur. Kammarkollegiet har inte det i samma utsträckning, så SST har bättre förutsättningar att möta organisationernas behov.
Hur vanligt är det att ni i en utvärdering kommer fram till att någon insats är så illa utformad?
– Det kan jag inte svara på. Men man ska komma ihåg att det som blir ett regeringsuppdrag är ofta något som regeringen har fått signaler om att det kan vara värt att se över. Det är inte ett tvärsnitt av förvaltningars verksamhet, säger Kajsa Holmberg.
Det är på socialminister Jakob Forssmeds (KD) bord som utvärderingen nu landar.
Stärkt totalförsvar skälet när regeringen vill ta över tillståndsprocesser
”Det Turkiet som en gång bara följde väst finns inte längre”
