Tuffare lagkrav för att få igenom försvarsavtal i Finland

Av | | Skriv ut

Finland och Sverige undertecknade båda sina försvarsavtal med USA i december. Men i Finland dröjer omröstningen i riksdagen om avtalet tills efter sommaren – det kräver dessutom att en kvalificerad majoritet av ledamöterna röstar ja.

Den 18 juni är det dags för riksdagen att debattera och rösta om Sveriges försvarsavtal med USA, samt de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.

Regeringen har fått viss kritik för ett forcerat tempo i beredningen, från undertecknandet i december till överlämnandet av en proposition till riksdagen den 8 maj.

Finland har valt en något långsammare takt, eller mer korrekt så kommer parlamentarikernas sommarlov emellan. Den finska riksdagen har precis tagit emot en proposition om att godkänna avtalet från regeringen. I propositionen ingår även tio anknytande lagförslag som innebär ändringar i:

Skjutvapenlagen, utlänningslagen, militärfordonslagen, mervärdesskattelagen, lagen om statens skadeståndsverksamhet, körkortslagen, lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation, luftfartslagen, lagen om flygplatsnät och flygplatsavgifter och fordonslagen.

”De faktiska konsekvenserna av avtalet kommer att bero på det framtida samarbetets omfattning.” skriver finska regeringen i sitt pressmeddelande.

Räcker inte att hälften säger ja

Men propositionen har en något högre tröskel för att passera riksdagen än sedvanliga förslag. Fyra av artiklarna i avtalet strider mot grundlagens bestämmelser och därför föreslår regeringen att riksdagen, enligt grundlagens krav, ska fatta beslut med kvalificerad majoritet. Två tredjedelar av de 200 riksdagsledamöterna måste rösta ja.

De artiklar som strider mot finska grundlagen, enligt regeringens bedömning, är: 

  • Artikel 3 om tillträde till de överenskomna anläggningarna och områdena
  • Artikel 4 om förhandslagring av försvarsutrustning, förnödenheter och materiel
  • Artikel 6 om säkerheten för Förenta staternas styrkor
  • Artikel 11 om inresa och förflyttning i finskt territorium

Även i Sverige kräver beslutet om att godkänna DCA-avtalet en kvalificerad majoritet, detta i form av minst tre fjärdedelar.

Forrige artikel Zelenskyj på Sverigebesök – träffar nordiska ledarna Zelenskyj på Sverigebesök – träffar nordiska ledarna Næste artikel Kryssen, spärren och mandaten – här är allt du behöver veta om valet Kryssen, spärren och mandaten – här är allt du behöver veta om valet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).