Kritik mot blåljusutredningen: "Vi borde varit med i analysen"
ARBETSMILJÖ. Många remissinstanser riktar kritik mot blåljusutredningen för att den missar flera yrkesgrupper som inte omfattas av den nya lagen som föreslås.
Nu avslutas remissrundan för den statliga utredningen "Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner". Den är mer känd som blåljusutredningen när den debatterats. I dag är det redan olagligt att med våld eller hot angripa polis, räddningstjänst eller ambulans. Detta kan i dag leda till böter eller fängelse i högst två år. Men utredningen föreslår att straffet ska skärpas.
Som förslaget ser ut så är tanken att det ska komma en ny lag som ska skydda blåljuspersonal ytterligare. Brottet ska benämnas som blåljussabotage. Utredaren hänvisar till flera fall där polisbilar förstörts och stenkastning mot poliser och ambulanser som inte kunnat nå drabbade i tid på grund av att det inte är säkert att ta sig fram.
Missnöje från flera håll
Men flera remissinstanser är missnöjda med vad utredningen kom fram till. Även om de uppmuntrar lagen, så önskar de att fler personalkategorier ska omfattas av den. Fackförbundet Jusek har istället föreslagit en lag om samhällssabotage som skyddar fler yrkesgrupper inom rättsväsendet. SOS Alarm vill med sitt remissyttrande att även de ska ingå under den nya lagen, då de är en del av kedjan i utryckningen.
– Det förekommer hot i samtalen. Att man försöker påverka beslutsfattandet i larmbehandling i hur vi ska dirigera och prioritera insatserna. Även om vi inte är på plats så är vi en del av hela larm-kedjan. Vi tycker att vi ingår i blåljusfamiljen, och vi skulle vilja omfattas av samma lagar som dem, säger Rickard Gustafson, chefsjurist på SOS Alarm, till Altinget.
Läs också: Stora säkerhetsrisker med amnesti för explosiva varor
De anser att deras personal kan uppleva samma psykosociala konsekvenser som blåljuspersonalen på plats. I utredningen tar man inte upp att personalen som jobbar med att ta emot nödsamtalen bör få ökat skydd. Rickard Gustafson tror att det dels kan handla om att de inte är en del av traditionella definitionen av blåljuspersonal.
– Vi är ingen myndighet, utan ett statligt bolag. Det gör att vi hamnar lite mittemellan, tillägger han.
Riksdagsseger för blinda och hörselskadade
