Avhoppen från sjuksköterskeutbildningen granskas

Studenters avhopp från utbildningar inom bristyrken är dyra både för lärosäten och studenter. Nu har Riksrevisionen beslutat att genomföra en granskning av avhoppen.

Enligt riksrevisor Helena Lindberg är det viktigt att genomströmningen av studenter är hög och att avhoppen motverkas. 

– För att möta den stora efterfrågan på lärare, sjuksköterskor och ingenjörer behöver insatserna mot avhopp vara effektiva, säger hon i ett pressutskick.

Beslutet om att inleda en granskning togs i mars och nu har riksrevisorn beslutat att granskningen ska gå in i genomförandefas.

Både tidiga och sena avhopp

Förstudien under uppläggsfasen har bland annat inneburit att skaffa en bild av nuläget. 

– Den senaste övergripande rapporten om avhopp togs fram av Universitetskanslerämbetet 2017 och bygger på siffror från 2013, så vi har sammanställt de senaste tillgängliga siffrorna, säger Klara Folkesson, som är projektledare för rapporten, till Altinget. 

Riksrevisionen har fått tillgång till högskoleregistret till och med höstterminen 2022. Avhoppen sker både tidigt och sent i utbildningarna och antalet skiljer sig både mellan utbildningar på samma lärosäte och mellan lärosäten.

– Sektorn själv är öppen med att det här är en svår fråga, säger Klara Folkesson.

Bristande åtgärder

Granskningen som görs nu omfattar 16 lärosäten som ger både grundskolelärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildning.

Riksrevisionen har också fått indikationer på att arbete mot avhopp inte är systematiskt, vilket konstaterades i en rapport från 2019. Riksrevisionen rekommenderade då att universitet och högskolor ”systematiskt bör följa upp genomströmningen samt effekterna av de åtgärder som genomförs för att öka genomströmningen”.

Syftet med den nu pågående granskningen är att se om lärosätena, Universitetskanslersämbetet och regeringen arbetar effektivt för att minska studenters avhopp på grundutbildningar till bristyrken.

Rapporten ska vara klar i oktober 2024.

Forrige artikel Näringslivet underkänner regeringens kriminalpolitik Näringslivet underkänner regeringens kriminalpolitik Næste artikel Socialministern kvar i KD:s partistyrelse Socialministern kvar i KD:s partistyrelse
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.