"Brist på förutsebarhet påverkar unga som ansöker om aktivitetsersättning"

Lisa Carlsson
Projektledare för granskningen, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

Andelen avslag på ansökningar om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga har varierat under det senaste decenniet – utan att regelverket ändrats. En särskilt kraftig förändring inträffade mellan 2016 och 2018. Under 2016 avslog Försäkringskassan 13 procent av ansökningarna om aktivitetsersättning, 2018 hade avslagen ökat till 30 procent.

Andel avslag på ansökningar om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga 2011–2019

ISF har på uppdrag av regeringen analyserat orsakerna bakom den här variationen i avslag inom aktivitetsersättningen. Vi redovisar analysen i en rapport som publiceras i dag. Rapporten fokuserar särskilt på ökningen i avslag under 2017 och 2018.

Försäkringskassan har blivit striktare

Vår granskning visar att den främsta förklaringen till den starka ökningen i avslag under 2017 och 2018 är att Försäkringskassan har förändrat hur de handlägger ärenden om aktivitetsersättning och hur de tillämpar reglerna för ersättningen.

Försäkringskassan har blivit mer strukturerad och strikt i sina bedömningar av rätten till aktivitetsersättning. Försäkringskassan betonar även betydelsen av de medicinska underlagen på ett tydligare sätt. Vår granskning pekar mot att de här förändringarna har lett till fler avslag.

Regeringens styrning har påverkat förändringarna hos Försäkringskassan

Vår granskning visar också att regeringens styrning av Försäkringskassan har haft betydelse för Försäkringskassans förändrade sätt att göra sina bedömningar av ansökningar om aktivitetsersättning och därmed för ökningen av avslagen.

Regeringen har över tid betonat olika delar av Försäkringskassans uppdrag i sin styrning. Ökningen i avslag föregicks av att regeringen från 2015 stärkte sitt fokus på hur Försäkringskassan utreder och bedömer en persons rätt till ersättning. Den här förändringen gjorde regeringen efter en period när antalet unga med aktivitetsersättning ökade, vilket var en utveckling som regeringen ville vända.

Regeringens förflyttning av fokus i sin styrning runt 2015 gjorde avtryck i Försäkringskassans interna styrning. En intern granskning på Försäkringskassan som pekade på brister i handläggningen har också spelat en viktig roll för att förändringar av handläggningen kunde få genomslag i besluten så fort.

Variationerna är ett rättssäkerhetsproblem

ISF tar inte ställning till om förändringarna i handläggningen varit motiverade. Men oavsett om de har varit nödvändiga eller inte menar vi att det är problematiskt att tillämpningen av regelverket kan variera över tid så som den har gjort utan att reglerna har ändrats. Det skapar instabilitet och oförutsebarhet.

När variationen i andelen avslag inte kan förstås genom förändrade regler är det svårt för unga som ansöker om aktivitetsersättning att förutse vad som krävs för att bli beviljad ersättningen. I förlängningen blir bristen på förutsebarhet ett rättssäkerhetsproblem, och det kan också skada allmänhetens förtroende för socialförsäkringen.

Vi menar därför att det är viktigt att både regeringen och Försäkringskassan utformar sin styrning så att utvecklingen inom aktivitetsersättningen blir långsiktigt hållbar och stabil. 

debatt@altinget.se