Coronakommissionen om regionreform: ”Ta tag i den här frågan”

Enligt Coronakommissionen visar pandemin att regionreformen måste komma till skott och uppmanar regeringen att ta tillvara de utredningar som gjorts. Kritiken mot att SKR fått för mycket ansvar är berättigad, anser förre SKR-vd Vesna Jovic.

Coronakommissionen levererade hård kritik i sitt slutbetänkande om hur coronapandemin skötts av beslutsfattarna. Förutom den svidande kritiken om ansvarsfrågan, sena försiktighetsåtgärder och bristande dokumentation och kommunikation lyfter kommissionen även frågan om behovet av regionreform. 

– Det är många saker som behöver samordnas bättre när det gäller regioners kontra statens ansvar, säger Vesna Jovic, ledamot i kommissionen, utvecklingschef på Akademikerförbundet och tidigare SKR-vd, till Altinget.

Förvaltningsreform

Coronakommissionen är kristallklar gällande behovet av att inleda ett reformarbete med regionernas organisation.

I slutbetänkandet skriver de att pandemin ”gett ny aktualitet åt de förslag om en förvaltningsreform på regional nivå och en tydligare statlig styrning som tidigare utredningar presenterat. Vi anser att frågan om en omfattande förvaltningsreform, som dessa utredningar förordat, snarast på allvar måste bli föremål för nya förutsättningslösa överväganden.”

Stiernstedt: ”Orimlig skillnad”

Göran Stiernstedt, kommissionsledamot, läkare och nestor inom svensk hälso- och sjukvård menar att coronapandemin blottat bristerna i dagens regionuppdelning och organisation. 

– Vi har ett extremt decentraliserat system som det ser ut i dag. Det är betydligt lättare att ha sex regioner exempelvis som föreslogs för några år sedan, än 21 som vi har i dag, säger han till Altinget.

Göran Stiernstedt menar att även om vårdgivarna gjort sitt absolut bästa utifrån de givna förutsättningarna kan samordning och organisationen förbättras väsentligt.

– Sjukvårdsmässigt har det funkat. Men när det gäller exempelvis provtagning, skiljer det fyra gånger mellan de regioner som provtog mest och minst. Vissa skillnader kan tänkas bero på smittspridning, men det är en orimlig skillnad. Det är ett område där man borde kunna hållit ihop strategin, säger han.

Jovic: ”Förutsättningslöst”

Vesna Jovic uttalar pekar på att pandemin visat att ”det är väldigt olika förutsättningar mellan regionerna.” och att reformfrågan har stöd i tidigare utredningar.  

– Vi har ingen uppfattning om det ska vara färre eller fler. Men det har pågått ett antal utredningar, men vi kommer liksom aldrig vidare. Därför tänker vi att det är dags att ta tag i den här frågan. Inte bara av pandemiskäl, utan också utifrån hela hälso- och sjukvårdsansvaret.

– Det har gjorts otroligt många utredningar, men de har också varit väldigt styrande i vad man får eller inte får göra. Vi menar att man måste titta på det här förutsättningslöst.

SKR:s pandemiansvar

SKR har fått kritik för att de har fått mycket ansvar under pandemin samtidigt som de är en intresseorganisation som medborgare inte kan utkräva ansvar i från.

Hur ser du på den kritiken?

– Det är dubbelt. Det vi riktar kritik mot är att SKR har fått lov att samordna vissa frågor och se till att myndighetsföreträdare fått komma till sina olika nätverk för att informera och diskutera. Vi menar att en struktur där statliga myndigheter har egna ingångar och tillgångar till kommuner och regioner för att diskutera sakområden som myndigheten har ansvar för borde varit på plats redan innan. Staten ska inte behöva gå igenom en intresseorganisation för att närma sig till exempel medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna.

Mycket pengar

SKR har också hanterat stora summor pengar från staten under pandemin. Men det finns ingen insyn i organisationen om vad som görs för pengarna.

Hur ser kommissionen på det?

– Det har vi lyft upp, och även Statskontoret har påtalat om det är lämpligt att regeringen sluter överenskommelser med SKR för olika utvecklingsfrågor. Här borde man ha andra vägar via sina statliga myndigheter att driva den utveckling och det samarbete som behöver göras direkt med kommunerna och regionerna.

Beslutskedja: Utvärdering av åtgärderna för att hantera utbrottet av det virus som orsakar sjukdomen covid-19

12/4
2020
3/6
2020
30/6
2020
30/6
2020
15/12
2020
15/12
2020
17/12
2020
28/1
2021
5/2
2021
25/3
2021
3/6
2021
30/9
2021
14/10
2021
18/10
2021
29/10
2021
29/10
2021
2/11
2021
2/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
3/11
2021
10/11
2021
12/11
2021
16/11
2021
18/11
2021
11/1
2022
13/1
2022
23/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
25/2
2022
28/2
2022
1/3
2022
2/3
2022
8/3
2022
9/3
2022
6/4
2022

,

Forrige artikel Hallå där Clara Aranda (SD) – ny ledamot i socialutskottet Hallå där Clara Aranda (SD) – ny ledamot i socialutskottet Næste artikel Snart finns Altingets politikbevakning även i Norge Snart finns Altingets politikbevakning även i Norge
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.