Debatt: Skärp skollagen – säkerställ god fysisk skolmiljö för alla elever

Ulla Adolfsson
Ordförande, Autism- och aspergerförbundet
Agneta Söder
Skolexpert, Autism- och aspergerförbundet

Andelen elever med autism som når skolans kunskapsmål sjunker år efter år. En viktig åtgärd för att bryta den negativa trenden är att förbättra den fysiska skolmiljön, så att elever med autism får likvärdiga förutsättningar att vara i skolan.

Vi föreslår därför att skollagen skärps för att säkerställa rätten till en god och fungerande fysisk skolmiljö för alla elever.

Rikta fokus på skolmiljön

Elevhälsans arbete har länge varit reaktivt snarare än främjande och förebyggande. Fokus ligger ofta på att sätta in stödinsatser på individnivå när eleven inte klarar skolans mål snarare än att arbeta främjande och skapa en god fysisk skolmiljö.

Individuellt stöd behövs, men alltför sällan diskuteras hur skolans fysiska miljö påverkar elevernas mående och skolresultat.

Skollagen ställer heller inte några krav när det gäller utformningen av den fysiska skolmiljön. I dag utgår man snarare från att det är eleven som utgör problemet, i stället för att blicka inåt och fråga sig hur skolans fysiska miljö kan förbättras så att fler elever kan vara i skolan och därmed klara av sin skolgång.

Många behöver anpassningar

För elever med autism är den fysiska skolmiljöns utformning ofta helt avgörande för om de klarar av att vara i skolan. I Autism- och aspergerförbundets skolenkät 2020 anger nästan hälften, 47 procent, att de behöver anpassningar i den fysiska miljön för att skolgången ska fungera.

Vi ser år efter år hur frånvaron ökar och måluppfyllelsen sjunker för elever med autism. Nu når endast 37 procent av eleverna med autism målen i svenska, engelska och matematik. Redan i lågstadiet har ungefär hälften någon grad av frånvaro och i högstadiet är andelen uppe i 70 procent. Bakom varje siffra finns ett barn som riskerar att fastna i ett livslångt utanförskap.

Tre åtgärder

Därför krävs det krafttag för att förbättra skolornas fysiska miljö. Autism- och aspergerförbundet föreslår tre åtgärder för att skapa en likvärdig skolgång för elever med autism.

1. Skärp skollagen: Skollagen behöver säkerställa rätten till en god och fungerande fysisk skolmiljö för alla elever. I ”Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven” finns möjligheten att lämna nödvändiga författningsförslag. Utredningen bör rekommendera skärpningar i skollagen, så att rätten till en god och fungerande fysisk skolmiljö säkerställs för alla elever.

2. Bredda och fördjupa kompetensen inom elevhälsan: Specialpedagoger och arbetsterapeuter är specialister på vad elever behöver, också i miljöhänseende. För att elevhälsans arbete ska bli just främjande behöver det satsas på yrkesgrupper som kan utforma goda och fungerande fysiska skolmiljöer för alla.

3. Bygg skolor rätt från början: Universell utformning bör vara ett krav vid ny- och ombyggnation av skolor. Det är både en förutsättning för att fler elever med autism ska nå skolans mål och bra för alla elever och vuxna i skolan. Det handlar om att redan från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt. Då undviks särlösningar, som kan vara både ineffektiva och oekonomiska.

Stärk elevhälsan

I Sverige beräknas ungefär 23 000 skolbarn ha autism. De hade samma framtidsdrömmar som sina klasskamrater när de började skolan. Men med åren har mångas framtidsdrömmar blivit allt mer ouppnåeliga, eftersom den skolmiljö de befinner sig i inte ger förutsättningar för dem att klara sin skolgång.

En stärkt elevhälsa med fokus på skolans fysiska miljö är central för att barn med autism ska fortsätta tro på sig själva och sin självklara plats i samhället.

debatt@altinget.se