Förslaget: Olagligt att förolämpa tjänstemän
Våld och hot mot tjänstemän ska straffas hårdare och även förolämpningar blir brottsligt. Det föreslår utredaren John Ahlberk i sin utredning av hur offentliganställdas utsatthet kan minska.
Skyddet för anställda i det offentliga ska stärkas. Den uppgiften har utredaren John Ahlberk haft och föreslår nu bland annat ett nytt brott för förolämpningar mot tjänstemän, däribland lärare, poliser och andra som arbetar med myndighetsutövning.
– Det ska skydda mot just de allra allvarligaste kränkningarna som är ämnade att kränka någons självkänsla eller värdighet, säger John Ahlberk till Altinget i samband med en pressträff där förslagen presenteras.
”Polis, polis, potatisgris” tas som ett exempel på ett uttryck som inte ska anses brottsligt, däremot ska ”jävla fitta” kunna straffas. Brottet föreslås ligga under allmänna åtal med böter eller fängelse i upp till ett halvår som straff.
Förslaget om det nya brottet kommer efter en direkt beställning från regeringen i ett tilläggsdirektiv.
– Det är klart att när det gäller den här typen av brott så kommer det till slut vara en bedömningsfråga. Men samtidigt tycker jag att utredaren är rätt tydlig med att människor måste kunna bli upprörda på ett offentligt beslut och kunna protestera mot det i starka ordalag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Altinget.
Slopa namn i beslut
Att utsattheten för de offentliganställda har ökat är ”tveklöst” enligt John Ahlberk som till vardags är generaldirektör för Statens haverikommission. Han tar bland annat socialtjänsthandläggare och polis som exempel.
I sin utredning föreslår Ahlberk flera straffskärpningar, bland annat för våld eller hot mot tjänstemän. Den grövre formen ska kunna ge fängelse i upp till åtta år, i stället för sex. Upprepade brott ska även kunna räknas som olaga förföljelse.
Även hot riktade mot närstående får större plats i utredningens förslag.
John Ahlberk har även haft i uppdrag att föreslå en minskad exponering av namn för den som fattar ett beslut. Efter att ha vägt skyddet av den anställda mot vikten av insyn föreslår Ahlberk att man ska kunna utelämna namn om det befaras att personen kommer utsättas för våld eller ”annan allvarlig olägenhet”.
– Vi ser att utsattheten är så pass stor att det finns anledning att skifta balanspunkt här och lägga ett större vikt vid skyddsintressen än vad man har gjort tidigare, säger han.
Samtidigt ska det fortfarande gå att begära ut namnet på den som fattat beslutet från myndigheten. John Ahlberk hoppas dock att tidsfördröjningen och den minskade exponeringen ska motverka eventuella hot och trakasserier.
– Det är uppenbart att det finns en konflikt mellan väldigt legitima intressen här. Å ena sidan att det ska finnas en transparens i offentligt beslutsfattande, å andra sidan behovet för att hålla en integritet för enskilda medarbetare, säger Gunnar Strömmer.
Han avser att gå vidare med utredarens förslag efter att de skickats på remiss.
– Jag hoppas dels att det ska bli ett bättre skydd för poliser, socialsekreterare och andra offentliga ställa som ofta befinner sig i en utsatt situation, säger han.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Beslutskedja: Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2022
Hot och våld drabbar offentligt anställda inom nästan alla områden. Därför vill nu regeringen utreda …
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2023
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2024
Våld och hot mot tjänstemän ska straffas hårdare och även förolämpningar blir brottsligt. Det föreslår utredar…
Läs mer2024
E-hälsomyndigheten blir knutpunkt för hälsodata
Vårdansvarskommitténs ovanliga grepp: ”Jobbar så öppet det går”
