Kritiken: Regeringen har fel fokus i förstatligandet av vården

Att gå fram med kommittédirektiv kring vårdens huvudmannaskap är att lägga energi på helt fel saker. Det anser flera S-företrädare. ”De borde ha lärt sig något av skolutredningen. De förslagen skulle ta 20 år att genomföra”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för Sverige Kommuner och Regioner.

Direktiven innebär att den parlamentariska kommittén ska titta på en lång rad aspekter av ett helt eller delvis förstatligande. Förslag kan lämnas löpande under hela utredningstiden om kommittén vill.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) säger till Altinget att det gör att hela processen kan skyndas på.

– Då kan vi hantera det genom departementsskrivelser eller i den form som passar. Det gör att vi bli lite mer snabbfotade. Det finns ganska många frågor där riksdagen har pekat på behovet av ökad nationell styrning.

{{toplink}}

Men den förklaringen köper inte SKR och Anders Henriksson. Pandemin visade ett regionerna kan samarbeta ändå, menar han.

– Det vi behöver få till är en diskussion om vilken modell vi behöver i dag. Vi ser inte att en gigantiskt stor utredning är lösningen.

”De enda som kan vara glada är KD”

Socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) tycker att regeringen har helt fel fokus.

– Pressträffen i dag borde ha handlat om vårdkrisen här och nu. I stället blir det en pressträff där regeringen har fokus på organisationsreformer. De enda som kan vara glada i det här läget är Kristdemokraterna, det här är deras hjärtfråga.

Socialdemokraterna vill se ökad nationell kontroll av vården, men inte genom den lösning som kommittén ska utreda.

– Den typen av krav och regler som vi arbetat med de senaste åren i form av riktlinjer och fast läkare på vårdcentraler ger ökad likvärdighet. Stora organisationsförändringar riskerar att kasta ut hälso- och sjukvården i ett väldigt ovisst läge, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Läkarförbundet välkomnar utredningen

Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin saknar den kommunala hälso- och sjukvården i direktiven. Frågan om samverkan ska analyseras, men inte själva styrningsfrågan.

– Man har missat att det är skillnader i hur stort uppdraget för den kommunala hälso- och sjukvården är. Det blir knepigt att man har en hälso- och sjukvårdslag, men inte tittar på samtliga huvudmän utan bara regionerna.

Sveriges Läkarförbund välkomnar däremot direktiven.

”Läkarförbundet har länge efterlyst en bättre styrning av hälso- och sjukvården. Det är uppenbart att många regioner är för små för sitt uppdrag. Det är också uppenbart att regionerna prioriterar så olika att vården blir ojämlik”, säger ordförande Sofia Rydgren Stale i ett pressmeddelande.

”Därför är det bra att regeringen nu tar initiativ till att utreda om och hur staten kan ta ett mer övergripande ansvar för vården”, fortsätter hon.

Kommittén ska ledas av en opolitisk ordförande men vem det blir har inte offentliggjorts än. 

Beslutskedja: Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården

1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
8/6
2023
15/6
2023
22/6
2023
10/8
2023
11/8
2023
15/8
2023
25/8
2023
28/11
2023
16/1
2024
20/3
2024
27/6
2024
5/9
2024
10/9
2024
17/9
2024
2/6
2025

Forrige artikel Nu ska vårdens förstatligande utredas – så ser uppdraget ut Nu ska vårdens förstatligande utredas – så ser uppdraget ut Næste artikel Nytt riksdagsnätverk ska lyfta beroendefrågor Nytt riksdagsnätverk ska lyfta beroendefrågor
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.