Nytt riksdagsnätverk ska lyfta beroendefrågor

Kunskapen om beroendefrågor är för dålig i riksdagen. Därför har Johan Hultberg (M) och Karin Sundin (S) startat ett nytt tvärpolitiskt nätverk.

Nätverket hade sin första träff förra veckan och hade då bjudit in den tidigare utredaren Anders Printz, som berättade om samsjuklighetsutredningen slutsatser. Dessa kommenterades sedan av Mårten Jansson från NSPH och Ann-Mari Wulfstrand från Verdandi.

Anders Printz har tidigare berättat om utredningen för socialutskottet, men nätverket är bredare än så, vilket är hela poängen.

{{toplink}}

– Det här är frågor som påverkar många olika utskott och som det är viktigt att få fler ledamöter intresserade av och engagerade i, säger Johan Hultberg till Altinget.

Som exempel på berörda utskott nämner han justitie-, social- och kulturutskottet.

Färre stuprör

Ett tiotal ledamöter deltog i träffen och ledamöter från samtliga riksdagspartier har sagt sig vara intresserade av att vara med.

– Det känns kul att det kan bli på riktigt ett tvärpolitiskt nätverk. Ju fler som får ökad kunskap och kännedom och kan driva sina frågor inom sina partier eller i sina utskott, desto bättre är det, säger Johan Hultberg. 

Han och Karin Sundin är sammankallande, men nätverket är inte formaliserat och ska inte heller ta beslut. Syftet är att öka kunskapen i frågor som berör flera politikområden. 

– Politiken har ofta problemet att vi jobbar mycket i stuprör och det är också ett syfte med att bilda det här nätverket, så kan man mötas kors och tvärs över parti- och utskottsgränser, säger Johan Hultberg.

Forrige artikel Kritiken: Regeringen har fel fokus i förstatligandet av vården Kritiken: Regeringen har fel fokus i förstatligandet av vården Næste artikel Regeringen höjer statssekreterarnas löner Regeringen höjer statssekreterarnas löner
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.