MP: Riv hinder som står i vägen för en stark svensk forskning

DEBATT. Färre vårdskador, lägre vårdkostnader och en mindre mängd läkemedel i naturen är några av fördelarna med precisionsmedicin. För att komma längre måste vi tillgängliggöra och dela data, skriver MP:s Mats Berglund och Pernilla Stålhammar.

Mats Berglund (MP)
Riksdagsledamot och socialförsäkringspolitisk talesperson
Pernilla Stålhammar (MP)
Riksdagsledamot och socialpolitisk talesperson

Genombrott inom precisionsmedicin har medfört stora möjligheter för både vård och medicinsk forskning. Utveckling av nya och säkrare diagnoser sparar pengar, människoliv och mänskligt lidande.

Antalet vårdskador är i dag orimligt högt. Årligen drabbas närmare 100 000 patienter, varav 1200 dör i samband med vårdskador enligt Socialstyrelsen. Med mer kunskap kan vi höja patientsäkerheten samtidigt som nya och mer skräddarsydda behandlingar kan leda till bättre hälsa och bättre miljö.

Satsar stora resurser

Anna Nilsson Vindefjärd lyfter i sin debattartikel flera centrala åtgärder som behövs för att Sverige även fortsatt ska stå bland de globalt ledande nationerna inom utvecklingen av precisionsmedicin. Vi delar hennes syn om behovet av nationell samling för att riva hinder som står i vägen för en stark svensk forskning.

Sverige ligger bra till inom medicinsk forskning och utveckling. Vi satsar internationellt sett stora resurser på forskning som leder till innovationer, publikationer och patent.

Nationell samordning

En stor mängd företag som bedriver innovativ medicinsk forskning har sprungit ur högkvalitativ forskning vid våra lärosäten. Men de nystartade företagen förblir ofta små på grund av strukturella hinder som gör det svårt för forskningsföretag att växa och som begränsar möjligheten att bedriva innovativ forskning, inte minst på patientdata.

Vi behöver därför öppna upp, tillgängliggöra och dela data. Vård- och hälsodata omges naturligtvis av särskilda utmaningar, i synnerhet när det kommer till etik och sekretess, vilket kräver en säker hantering med etiska och trygga regelverk.

Data är också splittrat på många huvudmän där regioner, kommuner och privata vårdgivare i dag tillåts ha egna system. En nationell samordning av data behövs.

Skräddarsydd vård

Precisionsmedicin innebär att ge precis rätt behandling till rätt person vid rätt tillfälle. Den aktiva substansen, mängden medicin, tidpunkt för medicinering kan utifrån forskning på stora datamängder från tidigare vård skräddarsys för varje patient. Därigenom minskar kostnaderna för vården, men också risker, biverkningar och användning av stora mängder medicinska preparat i onödan.

Stärka forskningen

Läkemedelsrester som kommer ut i naturen och våra vattendrag rubbar ekosystemen med stora följdverkningar för djur, växter och människor. Därför är precisionsmedicin också ett verktyg i kampen mot den ökade mängden kemikalier i de globala ekosystemen.

Miljöpartiet vill se en progressiv satsning på forskning i Sverige. Vi ska fortsätta att vara en framstående nation inom såväl humaniora och samhällsvetenskap som inom teknik, naturvetenskap och medicinsk forskning.

Vi behöver därför särskilt stärka grundforskningen. De resurser som tillförs akademisk forskning bör i hög utsträckning fördelas av forskare själva, av forskningsråd och inom akademin, utan politisk inblandning. För att det ska fungera behöver vi trygga forskare med trygga anställningar.

Värna den fria forskningen

Tillgängliggörande och nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation är ett av de prioriterade områden inför regeringens Life science-strategi. Tillsammans med andra åtgärder är det en av nyckelfrågorna för en fortsatt stark utveckling inom forskningen kring precisionsmedicin.

Nästa höst lägger regeringen fram en forskningspolitisk proposition där vi fortsätter arbetet att säkra Sveriges ställning som kunskaps- och forskningsnation genom att värna den fria forskningen, högre utbildning i hela landet och genom stora ambitioner på innovativa områden.

Forrige artikel Personskadeföreningen: SKL besvarar inte våra frågor Personskadeföreningen: SKL besvarar inte våra frågor Næste artikel "Bilda ny myndighet för att säkra läkemedelsförsörjningen"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.