Personskadeföreningen: SKL besvarar inte våra frågor

SLUTREPLIK. Det borde naturligtvis vara staten som ansvarar för utvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet, genom en myndighet, skriver Personskadeföreningen NRH:s styrelse.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger replik på vår debattartikel och försvarar sitt pågående arbete. Tyvärr har Personskadeföreningen NRH:s frågor förblivit obesvarade. Att ingen ansvarig politiker har replikerat eller svarat på våra frågor talar för att det är tjänstemän vid SKL som dikterar förutsättningarna inom området.

Många frågor

Ska regioner själva bestämma vilken vård som skall erbjudas och samtidigt vara kontrollorgan över den vård som de själva ansvarar för och bedriver? Hur upprätthålls jämlik vård för alla i landet då – är det personal- och patientsäkert? Vad styr den vård som regionerna erbjuder – budget eller behov? Var ligger makten för vilken vård Sverige ska erbjuda sina skattebetalande medborgare? 

Politiker borde agera

Sverige har en kunskapsmyndighet för vård och omsorg, Socialstyrelsen, som genom samarbete, oberoende experter och pålitlig kunskap styr, stödjer och utvecklar hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Varför behövs ytterligare aktörer för att bedriva arbetet kring nationella programområden? Finns det brister i Socialstyrelsen sätt att definiera och verkställa sina uppdrag? Om så är fallet, varför gör inte riksdagen och regeringen något åt det i stället för att som nu bara se på då den ena parten, arbetsgivarsidan, får i uppdrag att ge kunskapsstyrning, stödja och utveckla hälso- och sjukvården?

Minskade anslag

Att lägga ut ansvaret till regionerna kan ju bara innebära att det är ännu svårare att uppnå nationell enhetlig vård. Socialstyrelsen har ju i vart fall haft ett nationellt fokus. Förändringen borde innebära att anslagen till Socialstyrelsen minskas eftersom andra ska ta över delar av deras uppdrag. Eller ska detta betalas två gånger via skattemedel?

Ekonomiska intressen

Förlåt om vi upprepar oss, men varför agerar inte riksdagen och regeringen när makten och den oberoende kontrollen av hälso- och sjukvården förskjuts från folkvalda till kommunernas arbetsgivarorganisation?

SKL är en intresseorganisation som verkar för medlemmarnas ekonomiska intressen. Samhället fördelar inte ansvar för nationella riktlinjer, föreskrifter/regelverk och lagstiftning till andra bransch- och arbetsgivarorganisationer. Varför görs detta inom hälso- och sjukvården?

Statens ansvar

Tänk er att den nuvarande modellen inom hälso- och sjukvården skulle gälla inom handeln. I så fall skulle organisationen Svensk handel själva ansvara för vad som ska gälla för deras kunders konsumentskydd. Ett annat exempel är att organisationen Gröna arbetsgivare skulle diktera villkoren för all naturvård inom skogsnäringen. 

Dessa andra branscher är så klart tydligt reglerade och kontrollerade genom nationell lagstiftning som kontrolleras av myndigheter. Varför görs avsteg inom hälso- och sjukvård?

Det borde naturligtvis vara staten som genom en eller flera myndigheter ansvarar för att ledautvecklingen inom kunskapsstyrningssystemet som en viktig del i utvecklingen av en kunskapsbaserad, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård, i nära samverkan med professionsföreningar, patienter, patientföreningar samt Sveriges kommuner och regioner.

Personer på nyckelpositioner

I arbetet inom de nationella programområdena (NPO) anlitas experter från respektive sjukvårdsregion. Systemet för arbetet kring NPO leds på nationell nivå av en representant från respektive sjukvårdsregion och en representant från SKL. Varför detta sårbara system med låg delaktighet där enstaka personer på nyckelpositioner styr kunskap och inriktning för respektive NPO?

Programtillhörighet

Det går att förstå inriktning och omfattning för de flesta av programområdena genom att läsa rubriken. När det gäller programtillhörigheten för nack- och ryggskadade utan behov av intensivvård, så antas gruppen tillhöra NPO:s rörelseorganens sjukdomar.

Vilka organ rör sig inte? Vad omfattar programområdet? Varför finns inte kotpelarens och centrala nervsystemets sjukdomar och skador med som ett programområde? Hjärnskadade antas tillhöra nervsystemets sjukdomar. Varför finns inte hjärnan och centrala nervsystemets sjukdomar och skador med som ett programområde? Varför beskriver inte något av de olika nationella programområdena att orsak kan vara skada? 

Bjöd in seriösa föreningar

SKL skriver att ”Deras uppdrag är att bidra till att utveckla hälso- och sjukvården inom sina respektive områden, bland annat genom samverkan med patientföreningar” och att ”Därför har alla nationella programområden också i uppdrag att tillsammans identifiera gemensamma områden för utveckling, utifrån ett patientperspektiv.”

Utifrån detta vore det rimligt att NPO:s experter från respektive sjukvårdsregion bjöd in seriösa och väletablerade patientföreningar och förbund vilka har stöd från vetenskapliga råd. Personskadeföreningen NRH och NRH:s vetenskapliga råd ser fram mot inbjudan där vi får möjligheten att dela med oss av kunskap, vetenskap samt beprövad erfarenheter utifrån ett patient-, vårdgivar- och forskarperspektiv. 


Anneli Andersson
Ledamot och ordförande, Personskadeföreningen NRH
Anna Jonsson
Ledamot, Personskadeföreningen NRH
Katarina Johansson
Ledamot, Personskadeföreningen NRH
Gunilla Bring
Ledamot, Personskadeföreningen NRH
Olle Bunketorp
Ledamot, Personskadeföreningen NRH
Bo C Bertilson
Ledamot, Personskadeföreningen NRH
Daniel Malm
Suppleant, Personskadeföreningen NRH
Åsa Bergström
Suppleant, Personskadeföreningen NRH

Forrige artikel "Dags att låta insatser till personer med beroende baseras på evidens" Næste artikel MP: Riv hinder som står i vägen för en stark svensk forskning MP: Riv hinder som står i vägen för en stark svensk forskning
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.