MP: "Samhällets styrkor och sårbarheter blev extremt tydliga"

DEBATT. Vi kan inte längre bygga vår beredskap på "just in time". Nu måste beredskapslager återupprättas och tillgång till läkemedel och medicinteknik behöver säkras, skriver Pernilla Stålhammar (MP).

Pernilla Stålhammar (MP)
Riksdagsledamot och talesperson för sjukvård, folkhälsa och socialpolitik


Tidigt i våras stod vi där. Mitt i ett krig mot en osynlig fiende. I krig mot ett nytt virus utan bot. Ett virus som för alltid kommer att markera vår historia. Ett då och ett nu. Ett innan och ett efter.

Uträttat underverk

Att vara ledamot i socialutskottet och företrädare för ett regeringsparti under en pandemi placerade mig i centrum av krishanteringen av vårt land. Det har krävts beslutsamhet, riskanalyser och etiskt svåra avvägningar under hård tidspress.

Tydligt blev att det fanns luckor i beredskapen för att hantera en pandemi av denna dignitet. Men tydligt blev också att vårt land hade kapacitet att snabbt ställa om, fatta nödvändiga beslut och hantera den situation som uppstod.

Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten och andra berörda aktörer har alla verkat i yttersta professionalitet. Sjukvården och dess personal har uträttat underverk i en mycket pressad situation. Allt detta i ett läge vi inte upplevt tidigare.

Vi måste värna tilliten

Vi har till stor del byggt vår strategi på råd och rekommendationer från våra myndigheter och människor har följt dessa. Det höga förtroende svenska folket har för våra myndigheter och experter är en stor styrka som har spelat en avgörande roll för att minska smittspridningen. Denna tillit måste vi fortsätta att värna som en viktig del samhällsstyrningen.

Viktiga bidrag i arbetet

Sjukvården är en mycket viktig del i vår krisberedskap och i vårt civila försvar. Erfarenheter från pandemin ger oss nya nycklar för framtida bättre beredskap. Vi kan inte bygga på "just in time" som vi gjort alldeles för länge. Beredskapslager behöver återupprättas och tillgång till läkemedel och medicinteknik måste säkras.

Coronapandemins framfart har gjort samhällets styrkor och sårbarheter extremt tydliga och det blir nu viktigt att ta tillvara på alla lärdomar inför framtiden. Den särskilda kommission som har tillsatts för att se över hur coronautbrottet hanterats i Sverige och Åsa Kullgrens utredning om hälso- och sjukvårdens krisberedskap kommer att vara viktiga bidrag i arbetet framåt.

Personalen på agendan

För att vården och omsorgen ska fungera är det grundläggande att personalen får bättre förutsättningar och arbetsvillkor. Vi behöver satsa på fler kollegor och tryggare anställningar. Vi måste ge mer tid till återhämtning och mer tid till mänskliga relationer inom vården.

Jag är glad över att personalens förutsättningar har kommit upp på agendan och att hela samhället har blivit mer medvetet om vikten av att förbättra äldreomsorgen. Vi har inte råd att bränna ut människor, lika lite som vi har råd att bränna ut planeten.

Ökad risk

Coronakrisen har gjort att hela världen slagit i en nödbroms. Det är nu enormt viktigt att vi tar chansen att bygga upp ett mer hållbart samhälle – såväl socialt som klimatmässigt. Vi måste helt enkelt bygga tillbaks bättre. Risken för pandemier ökar med klimatförändringarna och vi måste stärka vårt samhälle så att människor inte drabbas lika hårt nästa gång, eller vid andra kriser.

Vårt samhälle måste bygga skyddsvallar mot stormen redan innan den syns vid horisonten.

Forrige artikel Slutreplik: SKR borde kräva att digitala vårdmöten erbjuds Slutreplik: SKR borde kräva att digitala vårdmöten erbjuds Næste artikel Hultberg (M): Sverige behöver en nationell överdosstrategi Hultberg (M): Sverige behöver en nationell överdosstrategi
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.