Natofrågan vill S stöka undan före valet

Manegen krattas för Natomedlemskap. På så många andra sätt kan man inte tolka söndagens begivenhet inom socialdemokratin: Första maj. 

Visst, det sades inte rakt ut i statsminister Magdalena Anderssons tal, den artigheten måste hon visa de interna processer som pågår.

Men allt hon sa pekade i den riktningen.

Frånsett de säkerhetspolitiska argumenten, som förstås spelar i en egen liga avseende tyngd, så passade Andersson även på att skissa på de ekonomiska konsekvenserna av att stanna utanför. Då måste vi lägga ännu mer pengar på försvaret, lät S-ledaren förstå.

I klartext: Då blir det mindre över till annat, exempelvis välfärd. 

Valet ska handla om välfärden

Det beskedet vill ingen socialdemokrat höra med månader kvar till valet. Den socialdemokratiska valplaneringen har sedan länge varit tydlig: valet ska handla om välfärden. S vill prata om vården, om våra äldre och – såklart – om vinstfrågan inte minst i friskolesystemet samt generellt om arbetsvillkor och resurser i välfärdens alla delar.

Ska dessa frågor kunna få tillräckligt med utrymme måste annat som riskerar att dominera agendan tas om hand. Här framstår implikationerna av kriget i Ukraina förstås som mest ”besvärande”, men även upploppen kopplade till Rasmus Paludans demonstrationer stjäl fokus och gör att ordning och integration ständigt seglar upp som ytterligare fråga att hantera.  

LO drar sitt strå till stacken

När Altinget i Göteborg i går frågade LO-ordföranden Susanna Gideonsson vad hon tycker i ärendet ville hon förstås inte svara, så VU-ledamot hon är. Däremot menade hon att det inte finns någon motsättning mellan stärkt försvar och mer pengar till välfärden.

Men man kan ändå konstatera att LO drar sitt strå till stacken bara genom att understryka den oroliga omvärlden, behovet av stärkt försvar och hur centralt det är att stå solidariskt med Ukraina mot ”Putins vettlösa, urskillningslösa, och förödande krig”.

Inför årets förstamajfirande har Landsorganisationen salufört inte bara årets förstamaj-pin på sin kampanjsajt, utan även en gulblå pin till stöd för det ukrainska folket.

Givetvis är varje sådant ställningstagande viktigt för att skapa enighet inom Rörelsen, i en positionsförflyttning som för många måste ta emot långt mer än allsköns liberala reformer som Socialdemokraterna har behövt ställa upp på genom januariavtalet.

Talar tydligt men respekterar processen

Men ännu tar Magdalena Andersson som sagt inte tydlig ställning, av respekt för den process som pågår inom partiet. På samma sätt förhöll det sig med utrikesminister Ann Lindes medverkan i gårkvällens Agenda. Även här inskärpte Linde att ”vår analys” ska in först.

Men, det var också tydligt att den analysen ska samsas med att det redan är mer eller mindre klart att Finland går med, samt att detta förändrar hela balansen i vårt närområde – och den säkerhetspolitiska situation som hittills har varit.

Olämplig som valfråga

En valfråga skulle detta rakt inte passa som, tyckte utrikesministern. Och Magdalena Anderssons företrädare Stefan Löfven sade i går till Aftonbladet att han var tveksam till att frågan var lämpad som ämne för en folkomröstning, vilket Vänsterpartiet har krävt.

Allt sammantaget: frågar man ledande socialdemokrater ska detta spörsmål inte dras genom val eller underställas folkets omröstning, utan bör lösas utan krusiduller och framför allt snabbt.

Det finns inte mycket utrymme för att tolka dagens talepunkter på något annat sätt än att Sverige kommer att gå med i Nato denna vår. 

{{toplink}}

Forrige artikel Är primärvårdsproppen en stillsam revolution eller mycket väsen för ingenting? Är primärvårdsproppen en stillsam revolution eller mycket väsen för ingenting? Næste artikel En gång var de nordiska länderna ett socialpolitiskt Nirvana. Men är de fortfarande det? En gång var de nordiska länderna ett socialpolitiskt Nirvana. Men är de fortfarande det?
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.