Nej till ny remiss – då kan könstillhörighetslagen klubbas

Det blir inga fler remissrundor för den nya könstillhörighetslagstiftningen. ”Det är beklagligt att vi i riksdagen nu väljer en förhastad process i stället för att lyssna in professionen”, skriver socialutskottets ordförande Christian Carlsson (KD) i ett inlägg på Facebook.

Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ville att förslaget om ändrad könstillhörighetslagstiftning skulle remitteras ytterligare en gång. Bland de drygt 40 remissinstanser som partierna föreslår i en bilaga till till socialutskottets protokoll finns bland andra hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, flera regioner, sjukhus, Läkarförbundet och myndigheter.

 – Vi vill ju ändå att frågan ska belysas ytterligare innan vi ska ta ställning till alla delar, sade Christian Carlsson till Altinget i samband med att kravet på ny remissrunda framfördes. 

”Nytt kunskapsläge”

Både SD och KD är kritiska till förslaget att ändra lagstiftningen och de menar att det ursprungliga lagförslaget har ändrats sedan den förra remissrundan.

”Socialstyrelsen har dessutom ändrat sitt kunskapsstöd när det gäller unga med könsdysfori sedan remissinstanserna senast fick tycka till. Det är svårt att motivera en sänkning av åldersgränsen för att byta juridiskt kön till 16 år givet det nya kunskapsläget, och vi hade velat lyssna in expertmyndigheterna och professionen även i den frågan”, skriver han i inlägget.{{toplink}}

Men majoriteten i utskottet håller inte med om att det behövs fler remissrundor nu och vid mötet den 15 februari röstades förlaget ner.

En besvikelse, skriver Christian Carlsson i Facebookinlägget, och konstaterar samtidigt att det inte heller går att hänvisa till utskottets minoritetsskydd eftersom det inte handlar om ett akut krispaket. 

”Frågan har utretts av tre olika regeringar. Ingen har varit redo att lägga fram en proposition. När socialutskottet nu tar saken i egna händer och det är fråga om ett nytt förslag, så hade det rätta varit att först lyssna in professionen”, skriver han. 

Enligt den tidsplan som utskottet tog beslut om i slutet av januari ska utskottet ta sitt beslut om lagen den 21 mars och riksdagen väntas preliminärt ta beslut 17 april. En ny remissrunda hade eventuellt skjutit upp beslutet till efter sommaren.

Beslutskedja: Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

27/4
2018
28/4
2018
21/5
2018
21/6
2018
31/8
2018
19/4
2021
9/11
2021
8/2
2022
29/7
2022
7/12
2022
15/9
2023
19/9
2023
23/1
2024
23/1
2024
6/2
2024
22/2
2024
4/4
2024
4/4
2024
5/4
2024
9/4
2024
16/4
2024
16/4
2024
17/4
2024
17/4
2024

Forrige artikel Skärpta luftkvalitetskrav sköts fram i överenskommelse Skärpta luftkvalitetskrav sköts fram i överenskommelse Næste artikel Lådor med skelettdelar hittades i sjukhusförråd Lådor med skelettdelar hittades i sjukhusförråd
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.