Paus i förhandlingarna om ny läkemedelslagstiftning: ”Står långt ifrån varandra”

Vid mandatperiodens sista sammanträde röstade Europaparlamentet igenom sin ståndpunkt inför trepartsförhandlingarna om direktivet till ny läkemedelslagstiftning. Men inom ministerrådet är regeringarna långt ifrån överens, och just nu förhandlar ministrarna inte alls efter att länderna positionerat sig.

– Det belgiska ordförandeskapet har haft ett högt tempo, men har tagit paus på några veckor. Länderna står långt ifrån varandra i flera frågor, säger Acko Ankarberg Johansson. 

Knäckfrågorna är dataskydderegler och läkemedelsbrist. Enligt sjukvårdsministern är länderna överens om det övergripande målet, läkemedel till alla på ett rättvist sätt. Men vägen dit är desto snårigare.

– Min uppfattning är att en del länder har närmat sig frågan lite väl teoretiskt och tänker att kan vi bara bestämma och styra så kommer alla att få del av det. Det funkar ju inte så. Det är ju inte så att någon glömt beställa hem läkemedel när det är brist utan det är ju problem i värdekedjan, säger Acko Ankarberg Johansson. 

EU-minister Jessika Roswall (M) har också tagit initiativ till en EU-arbetsgrupp kring läkemedel. Gruppen leds av socialdepartementet.{{toplink}}

– Vi måste visa närvaro kring det som är viktigt för oss. Vi är ett litet eller medelstort land och vi kommer vara tvungna att prioritera. Och vi behöver hjälpas åt, det är min poäng, sade hon i en intervju med Life-Time.se i april.

Under det spanska ordförandeskapet var tempot i förhandlingarna låg, men tog fart när Belgien tog över vid nyår. Ungern, som tar över ordförandeklubban vid halvårsskiftet har planerat för fyra möten med arbetsgruppen i juli. 

– Det jag uppfattade från dem är att vi måste vara kreativa. Vi kan inte utgå ifrån att det antingen är kommissionens eller någon annans förslag som går igenom utan vi måste hitta något som vi kan få en uppslutning kring, säger Acko Ankarberg Johansson. 

Kommissionen vill se en sänkning av den generella dataskyddstiden från åtta till sex år. Parlamentet landade i 7,5 år. Sverige vill däremot inte se någon sänkning alls, vilket har välkomnats av läkemedelsbranschen. Kommissionen föreslår också att den nuvarande skyddstiden kan återfås om läkemedlet lanseras och kontinuerligt tillhandahålls i samtliga 27 medlemsländer. För att uppfylla kravet behöver företag ansöka och godkännas av den nationella pris- och förmånsmyndigheten eller motsvarande system  i medlemsstaterna. 

Branschorganisationen SwedenBio:s vd Jessica Martinsson anser att risken med att förkorta dataskyddet är att det försvårar för företag att attrahera de stora investeringar som krävs för att forska fram nya behandlingar.

”Projekt under utveckling behöver ett stabilt regelverk som skyddar forskningsinvesteringar inom EU. Läkemedel ska fortsatt vara en svensk basnäring”, sade hon i ett pressmeddelande i mars när regeringen klargjorde den svenska ståndpunkten.

Enligt sjukvårdsministern innebär också kommissionens förlag att regelverket blir mer oförutsägbart genom ett villkorat system.

– Det är både antal år och att regelverket blir mer oförutsägbart, och oförutsägbarheten är svår för bolagen. Om man inte vet hur de kan få tillbaka investeringen som man gjort under 15, 20 år så väljer man kanske inte Europa som marknad. 

Än så länge har Sverige inte fått med sig en majoritet bakom att behålla åttaårsgränsen och Acko Ankarberg Johansson vill inte närmare gå in på var det olika länderna står i frågan. 

 – Men vi har träffat likasinnade. Danmark är de som vi står närmast och de har också stora problem med läkemedelsbrist på hemmaplan. 

Det nyvalda parlamentet kommer också att behöva ta ett beslut i början av mandatperioden om att gå vidare med förhandlingar. Däremot ligger den redan antagna ståndpunkten fast. 

linda@altinget.se