SKL vill få bättre stöd från regeringen

VÅRD. Av de sex omedelbara åtgärder som Sveriges kommuner och landsting krävt på sjukvårdens område för att bättre klara flyktingsituationen har regeringen än så länge tagit tag i två. På SKL är man missnöjd med den uteblivna responsen från regeringen.

I slutet av oktober lämnade Sveriges kommuner och landsting över en lista med nästan 50 omedelbara regeländringar som behöver göras för att landets kommuner och landsting enklare ska klara av flyktingmottagandet.

Sedan dess har listan uppdaterats och innehåller i dag 51 åtgärder som behöver göras inom vård, omsorg, boende och skola. Men fortfarande har regeringen inte gett något samlat svar på SKL:s dokument och det är bekymmersamt. Det säger Per-Arne Andersson, direktör för Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid SKL.

– Vi har inte fått någon samlad reaktion från regeringen. Vi har endast fått underhandsinformation från respektive departement eller myndighet om att ett antal saker är på gång, säger han och fortsätter.

– Det är bekymmersamt. Vi tycker det är viktigt att regeringen visar att de har tagit emot informationen, signalerar att de ser behoven, säger vad de kan tillmötesgå. Att de ger någon typ av reaktion och bemötande.

Otillfredsställande bryta mot regler

Orsaken till att en samlad reaktion från regeringen, inte enbart underhandsinformation från respektive departement, är viktig är att många verksamheter är såpass pressade att de redan tar genvägar för att hantera situationen.

– Det vore trevligt för dem att känna att de gör rätt, även om de gör fel. Det är otillfredsställande att tvingas bryta mot regler och inte veta om man kommer få kritik för det senare, säger Per-Arne Andersson.

 

Regeländringar som Sveriges kommuner och landsting har begärt på hälso- och sjukvårdsområdet och där regeringen har vidtagit någon form av åtgärd:

Ge samordningsnummer till alla asylsökande

"Landstingen använder så kallade reservnummer som innehåller födelsedata och en bokstavskombination för personer som saknas personnummer. Som läget är nu uppstår situationer där asylsökande har flera reservnummer. Förväxlingar sker och patientsäkerheten kan inte upprätthållas."

Skatteverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Skolverket och Migrationsverket har fått i uppdrag från regeringen att se över frågan och presentera förslag på lösning senast den 30 april 2016.

Förenkla hälsoundersökningar

"Se skyndsamt över om det går att förenkla hälsoundersökningarna"

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) meddelade i en debattartikel i SvD på onsdagen att regeringen på torsdags ska besluta om att ge Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att se över hur hälsoundersökningarna kan förenklas och effektiviseras.


Regelverk: Uppdrag till berörda myndigheter i samråd med SKL, det vill säga ett beslut på regeringsnivå.

 

Regeländringar som Sveriges kommuner och landsting har begärt på hälso- och sjukvårdsområdet, men fortfarande inte har fått något besked från regeringen. 


Kontaktuppgifter för att nå asylsökande om hälsoundersökningar

"Asylsökande och nyanlända byter ofta adress men många har en mobiltelefon. Om landstingen får tillgång till telefonnumren skulle det ge möjligheter nå fler för erbjudande om hälsoundersökning. Landstingen behöver även uppgift om språk och eller land för att kunna anpassa information och beställa tolk."

Regelverk: Förordning som reglerar Migrationsverkets skyldighet att underrätta landstingen om asylsökande, det vill säga ett beslut på regeringsnivå.


Ge tillgång till uppgifter om nyanlända som kan erbjudas hälsoundersökning

"Nyanlända med uppehållstillstånd kan också erbjudas hälsoundersökning av landstingen om de inte tagit del av undersökningen under asyltiden. Även direktinresta anhöriga och kvotflyktingar kan erbjudas hälsoundersökning.

Landstingen kan dock inte erbjuda hälsoundersökningar systematiskt till dessa målgrupper eftersom de inte får uppgifter om vilka de är. Sådana uppgifter meddelas i dag kommunen men inte landstingen."

Regelverk: Förordning, det vill säga beslut på regeringsnivå.

 

Sjukvårdsansvaret på förvaren

"Se över om Migrationsverket kan ta sjukvårdsansvaret på förvaren upp till sjuksköterskenivå för att uppnå likvärdig kvalitet i vården och ökad effektivitet. I dag är det mycket spretigt och i vissa fall inte patientsäkert, till exempel när personalen hanterar medicin."


Möjlighet för privattandläkare att behandla asylsökande

"Enligt förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar ska behandlingen utföras hos en tandläkare inom folktandvården. För att landsting/regioner ska ha möjlighet att kunna uppfylla sitt lagstadgade ansvar att erbjuda och utföra tandvård för asylsökande, för att klara av antalet patienter och för att sprida arbetsbelastningen bör
även privattandvården få behandla asylsökande patienter. Drygt hälften av tandvården i Sverige bedrivs i privat regi. Därtill kommer att flera landsting/regioner redan i dag har valfrihet inom tandvård för asylsökande."


Regelverk: Förordning, det vill säga beslut på regeringsnivå.

På andra områden har regeringen tillsatt utredningar om att tillåta fjärrundervisning på entreprenad, göra det möjligt för friskolor att ge förtur till nyanlända. Antalet utbildningsplatser för tolkar ska utökas.

Ett antal frågor om stödboenden och familjehem håller också på att ses över av socialdepartementet.

De åtgärder på listan som SKL har grönmarkerat, gäller stöd från Boverket till kommunerna kring bland annat tillfälliga bygglov.

Regeringen har också gjort ett förtydligande om att kravet på att erbjuda skolgång inom en månad är ett bör-krav inte ett ska-krav.

– Det är viktigt med ett förtydligande, så att kommunerna inte känner att man gör fel hela tiden, säger Per-Arne Andersson.

I dag består listan av 51 regeländringar som bör göras så snabbt det är möjligt, enligt SKL. Ytterligare fem punkter är på gång inom kort, enligt Per-Arne Andersson.

Forrige artikel Oppositionen pressar regeringen om riktade statsbidrag Næste artikel TLV: God tillgänglighet på apoteksmarknaden
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.