SKR och regeringens satsning på primärvården –”rörliga läkare” ett problem

Regeringen och SKR har presenterat årets överenskommelse för riktade bidrag till sjukvården. Bland annat satsas nära 3,2 miljarder på nära vård med primärvården som nav. Att många läkare flyttar runt mellan vårdcentraler skapar problem, enligt Marie Morell (M), SKR.

Regeringen och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har presenterat årets fyra överenskommelser om hur de 11 miljarder i riktade insatser från höstbudgeten ska fördelas under 2022.

Praktikplatser för sjuksköterskor

Nära 3,2 miljarder kronor satsas på utvecklingsområdet Nära vård. Nytt för i år är fokus på behovet av fler verksamhetsförlagd utbildning (VF) – praktikplatser – för sjuksköterskor.

– Vi behöver få mer kunskap om hur stort problemet är och hur det förhindrar att sjuksköterskestudenter inte kan fullfölja sin utbildning, säger Marie Morell (M), ordförande för SKR:s sjukvårdsdelegation, till Altinget.

Inom ramen för överenskommelsen för en god och nära vård satsas nu 250 miljoner kronor till fler VFU-platser.

”Rörliga” läkare skapar problem

Av regeringens totala satsning på utvecklingsområdet avsätts 200 miljoner kronor till regionerna för arbete med att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. Men enligt Morell är detta inte helt lätt att skapa den önskade kontinuiteten.

– Det finns en rörlighet på läkarsidan. Man flyttar mellan olika vårdcentraler och då blir det ett problem för patienten, om den ska flytta med eller inte. Och vårdcentralernas bemanning kan bli svajig när läkare flyttar runt, säger hon.

Ett annat dilemma är att många fast anställda läkare väljer att arbeta deltid.

– Det blir en stor flaskhals och skapar en bristsituation, säger Marie Morell.

Vill slippa utbrändhet

Men enligt Marina Tuutma, ordförande Svenska distriktsläkarföreningen och andre vice ordförande i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse tvingas läkare att ”röra på sig” eller arbeta deltid för att mäkta med sina tjänster.

  

– Vårdcentralerna är ofta underbemannade och läkarna har alldeles för långa patientlistor med de allra sjukaste. Man klarar inte av att jobba heltid med endast den uppgiften, det är för tungt och svårt att hinna med, säger hon till Altinget. 

Hon betonar att även läkare behöver kunna leva ett normalt liv, hämta barn innan förskolor stänger och råka bli sjuka emellanåt.

– Att jobba deltid blir en nödlösning för att inte bli utbränd. Ansvaret lastas på läkarnas axlar istället för att regionerna ser till att hitta en lösning på problemen, säger hon.

Dessutom har vissa läkare delad tjänst och jobbar även med forskning eller andra uppdrag.

Kömiljarden utvecklas

Överenskommelsen om tillgängligheten till vård, ”slarvigt kallad kömiljarden” har enligt Marie Morell ändrats lite fram och tillbaka på grund av pandemin.

– Men nu är vi tillbaka till så som det såg ut innan pandemin. Dessutom är ytterligare mätindikatorer tillagda, exempelvis återbesök, säger hon.

Forrige artikel Regeringen vill lätta på kraven vid sprututbyte Regeringen vill lätta på kraven vid sprututbyte Næste artikel Äldre mammor föder fler tvillingar Äldre mammor föder fler tvillingar
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.