"Stryk kömiljarden och satsa på personalen"

I regeringens 73-punktsprogram; framförhandlat med Centern och Liberalerna återkommer kömiljarderna. Det som ska få personalen att springa snabbare och räkna fler pinnar enligt New Public management. Ett system som varken Läkarförbundet, Vårdförbundet eller Kommunal har efterfrågat. Men den före detta Alliansen omhuldar kömiljarderna och regeringen har köpt konceptet – samma regering som var emot konceptet för några månader sedan. Det går snabbt nu.

Vårdkrisen är en personalkris

Sverige har ingen vårdkris utan en personalkris. Allt för länge har personalfrågan ignorerats och detta har drabbat hela Sverige. I mitt eget län Stockholmsregionen slås det rekord i antalet inställda operationer. 8700 patienter stod i operationskö till Karolinska universitetssjukhuset i februari i år – nära en fjärdedel är barn. Fler än tre gånger så många har väntat längre än 90 dagar på behandling och operationer, jämfört med år 2014. Utan personal som känner att politiker lyssnar och förstår strukturproblemen sitter vi i ett läckande såll. Då blir det operationsköer.

Det var bra att ta bort kömiljarden år 2014 eftersom den premierade korta, snabba nybesök och därmed trängde undan multisjuka, gamla och dem med komplexa behov. Men även för att det trixades med kömiljarderna.

En väg framåt

Det finns en väg att gå för en stabil hälso- och sjukvård: satsningar på personalen. Bättre löner, bättre arbetsmiljö, förkortade arbetstider och tillit. Personalen i vården är guldet. Inte konsulter, privatiseringar etcetera. Det är personalen som bär vården. Ge dem förutsättningar till det. Men då krävs rejäla satsningar riktade till regionernas personal. En resursfråga. Vi måste ha mer medel till välfärden för att kunna göra personalsatsningar i hela landet. Inte skattesänkningar som regeringen nu förhandlat fram med Centern och Liberalerna.

För vänstern är frågan om jämlikhet inom hälso- och sjukvården en viktig prioritering. Den ojämlikhet som finns i vården i dag är inte acceptabel. Var man än bor i landet och oavsett social bakgrund ska det finnas förutsättningar för en bra och likvärdig vård. Det är en av anledningarna till att vänstern under förra mandatperioden förhandlade fram tio miljarder kronor till kommuner och landsting och flera andra stora budgetförstärkningar inom hälso- och sjukvården med fokus på en jämlik vård.

Hälsoklyftan drar isär samhället

Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som nu enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Samtidigt har klyftan i medellivslängd ökat mellan de tio procent av befolkningen som tjänar mest och de tio procent som tjänar minst. Statistiken visar att medellivslängden både vid 30 och 65 års ålder har ökat mest för dem med eftergymnasial utbildning och minst för dem med förgymnasial utbildning. Vidare är det endast en grupp som sänkt sin medellivslängd och det är kvinnor med förgymnasial utbildning.

I regeringens 73-punktsprogram framförhandlat med C och L är jämlik hälsa inte prioriterat. Det är viktigt att ta den ökade hälsoklyftan på allvar och att skapa en politik som inte drar isär vårt samhälle ännu mer.

Vänstern vill så snabbt som möjligt utreda de allt större hälsoklyftorna och de stora skillnaderna i tillgång till vård. Det behövs en nationell plan för att eliminera de stora skillnaderna i hälsa. Jämlikhet inom hälso- och sjukvården ska inte vara en bristvara i Sverige.

En överanvändning respektive underanvändning av vården skapar en ojämlikhet. Det måste föras en politik som främjar att den person vars behov av vård är störst också är den som ska hamna först i kön. Det är hög tid att titta på hur akutmottagningar och primärvård samt övrig sjukvård kan organiseras på ett patientsäkert sätt i glesbygd samt i områden med utsatt hälsoläge med fokus på tillgänglighet och kvalitet.

Styrning utan detaljstyrning

För att inte en än mer ojämlik hälso- och sjukvård ska växa fram i Sverige behövs en mer träffsäker ekonomisk styrning. Skillnaderna mellan regionerna är för stora vad gäller innehåll, struktur och vård. Vi behöver en tydligare nationell styrning utan att detaljstyra. Jämlik hälso- och sjukvård regionalt och klassmässigt är en nödvändighet om Sverige ska hålla ihop.

debatt@altinget.se