"Olösbar konflikt mellan tobaksindustrin och folkhälsan"

SLUTREPLIK. Snusfrämjarna har ett kommersiellt intresse i att bibehålla ett högt nikotinberoende i samhället. Vårt uppdrag däremot är att uppmärksamma politikerna på det åtagande Sverige och 180 andra länder gjort genom att ratificera WHO:s tobakskonvention, skriver Göran Boëthius, Tobaksfakta och Hans Gilljam, Läkare mot tobak, i en replik till Snuskommissionen och Svenska snustillverkarföreningen.

Göran Boëthius
Docent, styrelseledamot Tobaksfakta
Hans Gilljam
Professor em, ordförande Läkare mot tobak


Rubriken ovan är hämtad från Världshälsoorganisationens tobakskonvention. De två inläggen från snusfrämjarna (Altinget 13/3) på vår artikel bekräftar återigen att vi inte pratar samma språk.

Deras intresse är kommersiellt, att bibehålla ett högt nikotinberoende i samhället, att ersätta en utan tvekan livsfarlig produkt – dagens konventionella cigarett – med andra nikotinprodukter.

Sverige och tobakskonventionen

Vårt uppdrag är att uppmärksamma politiken på det åtagande Sverige och 180 andra länder gjort genom att ratificera WHO:s tobakskonvention. Den omfattar alla tobaksprodukter oavsett skadlighet. Konventionen innehåller en rad åtgärder som ofta fordrar politiska beslut för ett nationellt genomförande. Återkommande skattehöjningar och kraftiga begränsningar av marknadsföringen av nikotinprodukter är exempel på angelägna åtgärder.

Så länge regering och riksdag nonchalerar åtgärder som visat sig kunna minska tobaksbruket så menar vi att det är fel att söka genvägar genom att främja marknadsföring av nikotinprodukter vars långsiktiga effekter inte är tillräckligt kända. Ännu i dag upptäcks nya negativa effekter av snus, till exempel i samband med graviditet, trots att snuset länge har funnits på den svenska marknaden. När det gäller e-cigaretter råder ännu ett vetenskapligt kompakt mörker avseende långtidseffekter.

Ett minskat nikotinberoendet i samhället är målet, inte ett ökat.

Vår målgrupp är politikerna

Vår primära målgrupp är således politiker på alla nivåer och myndigheter som ännu fjorton år efter ratificeringen av tobakskonventionen inte tagit detta åtagande på allvar – och därmed låter generation efter generation smittas av nikotinberoendet. Denna underlåtenhet utnyttjas cyniskt i riksdagens korridorer av nikotinindustrins företrädare. Att de säger sig främst vurma för vuxna rökare motsägs tydligt av en marknadsföring av snusprodukter riktad mot unga.

En förstärkning av tobakskonventionens ”skyddsnät” skulle vara det långsiktigt bästa för alla rökare. Det skulle också öka möjligheterna för personal i hälso- och sjukvården att stödja rökande patienter. En majoritet av rökarna vill ju sluta och de flesta slutar utan hjälp av nikotinprodukter. Nikotin är inte en förutsättning för att kunna sluta röka. Tvärtom tenderar en hög tillgänglighet på nikotin att förlänga beroendet.

Nikotin är en beroendeskapande drog

Nikotinindustrin ömmar för rökare som ”inte kan eller vill” sluta. Denna grupp skulle minska betydligt om samhället insåg och visade i handling att nikotin är en kraftigt beroendeskapande drog med effekter inte bara på hjärnan utan också på kroppen i övrigt – inkluderande fosterlivet.

Av dessa, och andra, orsaker upprepade EU:s hälsokommissionär unionens avståndstagande till snuset vid sitt besök i Stockholm häromdagen.

Det är hög tid för politiken och vuxenvärlden att välja sida – folkhälsans eller tobaksindustrins.

Forrige artikel KD: Regeringens tröghet riskerar pojkars hälsa KD: Regeringens tröghet riskerar pojkars hälsa Næste artikel "Stryk kömiljarden och satsa på personalen"
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.